Svensk klimatpolitik har gått från föredömlig till ifrågasatt. Från ökad beskattning på klimatskadliga utsläpp vid 2000-talets början, till att nu sänka skatten på fossila drivmedel. Det konstaterade OECD tidigare i år.

– När man tar fram ny klimatpolitik är det viktigt att man inte bara tittar på hur mycket utsläppen minskar, utan på acceptansen hos den breda befolkningen, sa klimatminister Romina Pourmokthari till SVT då.

Nu vill stora delar av civilsamhället tillsammans med miljöforskare, Naturvårdsverket och Fossilfritt Sverige utmana regeringens bild om folklig förankring.

– Det vi har nu är något exceptionellt. Jag har följt klimatpolitiken i 35 år och aldrig sett något liknande. Det är en medveten politik som leder till högre utsläpp och det är inte vad svenska folket vill, säger Mikael Karlsson, som är docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet.

Han är forskningsledare för forskningsprogrammet Fairtrans, som drivs av fyra universitet och forskningsinstitutioner, där man bland annat har gjort opinionsstudier med över 5 000 svenskar.

– När vi frågar om man ska sänka bränslepriserna eller satsa pengarna på klimatomställning i stället svarar ungefär 60 procent klimatomställning, och knappt 20 procent säger sänk bränslepriserna, säger Mikael Karlsson.

Inom ramen för forskningsprogrammet har fackförbunden LO, TCO, Saco, Naturskyddsföreningen, Hela Sverige ska leva, Sveriges konsumenter och en rad andra organisationer förhandlat fram 24 klimatpolitiska reformer på vetenskaplig grund, som skulle minska utsläppen. Men också göra det dyrare med diesel och bensin.

– Ministrarna i regeringen har piskat upp bilden av att det inte finns någon acceptans för en skärpt klimatpolitik, men det har inte stöd i någon undersökning som genomförs vetenskapligt, säger Mikael Karlsson.

Organisationen Hela Sverige ska leva leds av Irene Oskarsson, tidigare KD-ledamot i riksdagen och Erik Eriksson, tidigare C-ledamot. De har tillsammans med bland annat TCO:s ordförande Therese Svanström och LO:s ordförande Johan Lindholm skrivit under de nya klimatförslagen som nu ska presenteras för riksdagens alla partier.

Fakta.De har skrivit på de nya klimatförslagen

Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, forskningsledare Fairtrans

Stephan Barthel, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle, programchef Fairtrans vid Stockholms universitet

Johan Lindholm, ordförande, LO

Therese Svanström, ordförande, TCO

Sofia Rydgren Stale, ordförande, Saco

Beatrice Rindevall, ordförande, Naturskyddsföreningen

Irene Oskarsson och Erik A. Eriksson, ordförande, Hela Sverige ska leva

Marie Linder, ordförande, Hyresgästföreningen

Johanna Hållén, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter

Per Hasselberg, ordförande, Cykelfrämjandet

Agneta Sandström, representant för partiet Min Geaidnu, Sametinget

Projektet har löpt över fyra år och rymmer djupintervjuer med ett 30-tal aktörer i organisationsvärlden: branschorganisationer, arbetsgivarorganisationer, urfolk, ungdomar, och miljörörelse.

– Alla säger ungefär samma sak, de är jätteirriterade på regeringen och vill ha en långsiktig, stabil, ambitiös klimatpolitik som Sverige har haft sedan 90-talets början, säger Mikael Karlsson.

Projektet sjösattes redan under den tidigare S-ledda regeringen. Och idén föddes ur en frustration inte bara med nuvarande regering, utan politiken på båda sidor blockgränsen.

– Socialdemokraterna har också försökt göra något de tror är folkligt, och kommit med förslag som gör det billigare med fossila bränslen, säger Mikael Karlsson.

Från fackligt håll har klimatfrågan inte alltid legat i topp, men TCO:s ordförande Therese Svanström ser flera anledningar till att trycka på politiken för att öka takten.

– Precis som näringslivet vill vi att Sverige ska vara världsledande på grön och hållbar produktion. Både för att vi vill att planeten och våra kommande generationer ska ha någonstans att leva och bo på som är drägligt, men också för att skaffa oss nya jobb och ny tillväxt, säger hon.

Fakta.Förslagen i urval

Skärp klimatmålen med en svensk utsläppsbudget

För att skapa långsiktig tydlighet och säkerställa att de totala utsläppen

över tid är förenliga med Parisavtalet kan det finnas anledning att fastställa en svensk koldioxidbudget.

Investera i omställningen

Forskningen visar också att det krävs grundläggande klimatpolitiska reformer för att nå klimatmålen. Ett tydligt exempel är den offentliga upphandlingen, som skulle kunna kanalisera mångmiljardbelopp till klimatomställningen.

Reformera skattesystemet

Det finns i dag stora skatterabatter på fossilbränslen

i inrikes flyg och sjöfart, liksom i jordbruk och fiskeindustri. Dessa behöver stegvis avvecklas och riktas om till att i stället stödja förnybar energi, resurseffektivitet och klimatomställning.

Fastställ långsiktiga spelregler

En förutsättning för klimatomställningen är breda, blocköverskridande

överenskommelser som skapar långsiktigt stabila och förutsägbara spelregler, inte minst inom energiområdet.

Bygg ut förnybar energi här och nu

Parallellt behöver mer förnybar el tillföras. El från vind och sol måste byggas ut långt snabbare än i dag. Det förutsätter bättre planering, statlig finansiering av nät och insatser som ökar acceptansen för förnybar energi.

Share.
Exit mobile version