– Hasselgatan blev vårt, tjuter hyresgästen Maria Lundholm av glädje.
Hyresgästerna får bo kvar.
Huset lades ut för 6,5 miljoner kronor och landade till slut på 7,5 miljoner. Efter en tuff budgivning, var det ett aktiebolag i Stockholm som tillsammans med kollektivet, vann.
Det anrika huset på Hasselgatan är byggt 1895 och ligger i stadsdelen Sofielund i centrala Malmö. Det rymmer i dag elva små lägenheter, där åtta är uthyrda. Varje lägenhet är liten och rymmer ett litet eget kök – allt annat delar de boende på.
I huset finns bara en dusch i källaren och en toalett.
Många av hyresgästerna har bott där i flera år och har, trots den låga standarden, trivts i kollektivet som vuxit fram över tid. Oron blev stor när den nuvarande ägaren bestämde sig för att sälja. Från att det blev känt, är det många som har velat hjälpa hyresgästerna att få bli kvar.
Det fanns bland de boende redan en liten förhoppning om att det skulle lösa sig så här, när DN besökte dem sist, men det ville de inte tala så mycket om då.
De vågade inte tro på det innan de faktiskt såg det hända.
– Det var nervöst. Det var någon annan som hela tiden budade emot så vi visste inte om vi skulle ro iland det, säger Maria Lundholm.
Aktiebolaget Wilson och Lantz Byggnadsvård köpte huset, det ägs bland annat av Jack Lantz, som själv bor i ett kollektiv i Gamla stan i Stockholm. Han brinner för boendeformen och för byggnadsvård och blev som eld och lågor när han fick reda på att huset på Hasselgatan var till salu.
– Jag tog kontakt med de som bor där, sen åkte jag och mina kompisar från kollektivet i Stockholm ner för att träffa dem. Sen dess har vi haft tät kontakt och samlat ihop investerare för att kunna köpa det här tillsammans.
Vilka investerare?
– Framför allt jag och andra som jag har bott tillsammans med i kollektivet i Stockholm under många år, bland annat min vän och kollega i det här byggnadsvårdsföretaget genom vilket vi köper huset. Nu blir fler personer delägare i företaget, däribland de som bor i huset.
Äger bolaget kollektivhuset i Gamla stan också?
– Nej det hyr vi.
Bolaget har tidigare köpt tre äldre hus, som renoverats efter ”gamla beprövade metoder” och sedan sålts vidare, berättar Jack Lantz.
– Men det här ska vi behålla. Snart bor jag på Hasselgatan. Vi är tre personer som flyttar ner och ska bo tillsammans med de som redan bor där.
Bolaget äger fastigheten och blir hyresvärd. De boende blir hyresgäster som också äger andelar i bolaget.
– I det här fallet blev det lättare att köpa huset genom ett aktiebolag, än att skapa en bostadsrättsförening.
Om det hade varit en bostadsrättsförening hade alla behövt betala för sin egen lägenhet, något de flesta i kollektivet inte hade haft råd att göra.
– Nu kan man äga olika stora andel, beroende på hur mycket man kan lägga in. Några kommer att äga mer, några kommer att äga mindre.
Hur blir förhållandet mellan andelsägarna och deras respektive lägenhet?
– Vi ska alltså skilja på att vara ägare och att vara hyresgäst. Bolaget blir hyresvärd. Alla som bor där blir hyresgäster, sen råkar det vara så att de som bor där också är aktieägare, däribland jag. Då är man alltså sin egen hyresvärd genom ett bolag.
Vilka är fördelarna med detta?
– Fördelarna är att vi lyckades köpa det, helt enkelt. Kollektiv är inte normen i Sverige. Normen är att man är hyresgäst eller att man äger sin egen bostad. Därför finns det inga idealiska färdiga juridiska lösningar för kollektivt boende. Då får man använda sig av de juridiska möjligheter som finns. Vi använder oss av formen aktiebolag för att lösa realiteten kollektivt ägande och boende.
Säg att man är hyresgäst och äger andelar i bolaget, men vill flytta. Hur blir det då?
– Man kan vara hyresgäst utan att vara aktieägare och man kan vara aktieägare utan att vara hyresgäst. De är frikopplade från varandra.
Hyrorna blir en del av inkomsterna i bolaget.
– Men det kommer inte att bli någon aktieutdelning den närmsta tiden, för så som vi har planerat ska alla pengar in i fastigheten. De ska användas för att renovera fastigheten.
Den stora frågan då: kommer alla lägenheter få en toalett?
– Det vet vi inte än, troligtvis inte, för lägenheterna är så små. Men det kommer inte att vara så att elva lägenheter delar på en toalett.
Men alla kan inte få en egen toalett för att?
– Det kan de, men de blir väldigt små i så fall. Men fler toaletter är det första vi börjar bygga. Först en till och sen får vi se hur många vi ska ha. Sen ska vi byta ut oljepannan mot ett mer effektivt och miljövänligt alternativ, vi ska renovera några fönster, vi ska se över elen, ja det finns en lång lång lista, säger Jack Lantz och skrattar.
Och hyresgästen Maria Lundholm är lättad.
– Vi får bo kvar och vi är med och äger det tillsammans och det känns så spännande och roligt alltihop.
