USA och Sverige är de enda av de tidigare biståndsgivare som har avbrutit sitt stöd till Unrwa.
– Vi blev lika förvånade som bestörta när Sverige drog in sitt bistånd. Vi såg det inte komma och har fortfarande inte förstått vad som låg bakom beslutet. Det har fått drastiska konsekvenser och kommer även i fortsättningen att drabba tusentals flyktingar, säger Marc Lassouaoui.
Vi träffar honom i en lucka mellan långa rader av möten med svenska biståndsorganisationer, riksdagsledamöter och tjänstmän på flera departement. Med sig har han Unrwas chef på Västbanken och i östra Jerusalem, Robert Fredrich. Förhoppningen är att Sverige, som han uttrycker det, ska ”inse” att Unrwa är det enda biståndsorgan som har den logistiska förutsättningarna och kapaciteten att leverera bistånd, bedriva skolor och hälsovård i Gaza och på Västbanken.
Den uppfattningen har även stora delar av världssamfundet. Det gäller inte bara enskilda länder som Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Japan, Australien och Kanada – även de tyngsta aktörerna bland ideella biståndsorganisationer som Läkare utan gränser, Röda korset och Amnesty anser att Unrwa är helt centralt för den palestinska befolkningens livsvillkor. Även andra FN-organ verksamma i Palestina har förklarat att de är beroende av Unrwa för sin egen verksamhet.
Johan Schaar, som tjänstgjorde vid Sveriges generalkonsulat i Jerusalem mellan 2013 och 2017, menar också att Unrwas roll är helt oersättlig och en förutsättning för liv för i dag närmare två miljoner flyktingar i området.
– Det är en skam att Sverige, i strid med den FN-resolution till stöd för Unrwa som Sverige röstade för så sent som 19 december förra året, dragit in sitt bidrag, säger han.
Sverige, som successivt under de senaste åren minskat sitt bistånd från 60 till 40 miljoner dollar (2024), och övriga biståndsgivare drog öronen åt sig tidigt våren 2024 när Israel först hävdade att så många som en fjärdedel av Unwras runt 13 000 anställda hade kopplingar till terrorgruppen Hamas. I samband med det pausade 16 länder biståndet.
Några bevis kunde inte presenteras. Till slut pekades tolv personer ut som direkt involverade i attacken mot Israel den 7 oktober 2023. Efter en omfattande utredning kom FN:s högsta kontrollorgan Oios fram till att nio av de utpekade ”kan ha haft” koppling till Hamas. De avskedades, två av dem dog i israeliska flygattacker. Ytterligare en person utreddes, men återanställdes då man inte fann några kopplingar. I mars 2024 började EU och flera andra stora biståndsgivare betala ut biståndspengar igen.
Israel har dock fortsatt att anklaga Unrwa för samröre med terrorgruppen och i oktober 2024 antogs två olika lagar i Knesset som förbjuder Unrwa att bedriva verksamhet i Israel och som kapar alla band mellan Israel och organisationen som förklarats ”non-grata”.
– Vi har haft ett fungerade och viktigt samarbete med Israel 75 år, vi har varit överens om vikten av vårt uppdrag. Israel vet att om vi inte gör jobbet så måste de kliva in och ta över, annars kommer tusentals människor dö, säger Marc Lassouaoui som menar att det flertal oberoende utredningar som gjorts kring kopplingarna mellan Unrwa och Hamas, både angående enskilda personer men också om israeliska anklagelser om att Unrwa inte skulle vara en neutral part, visat att organisationen tagit anklagelserna på allvar och agerat.
Den franska utrikesministern Catherine Colonna, som ledde en av utredningarna, slog också bland annat fast att Unrwa har en ”robust neutralitetsram”.
– Nu måste vi fokusera på att hjälpa de hundratusentals människor som är fördrivna i Gaza. De saknar mat och vatten, och mer än 600 000 elever saknar skolgång sedan kriget började. De har alla bevittnat ofattbara grymheter som inget barn ska gå igenom, säger Marc Lassouaoui.
Den 23 oktober 2024 undertecknade Maria Malmer Stenergard (M) ett gemensamt uttalande med övriga nordiska utrikesministrar. Budskapet var tydligt: ”Mitt i en pågående katastrofal humanitär situation i Gaza, skulle ett eventuellt avslutande av någon av organisationens aktiviteter få förödande konsekvenser för de hundratusentals civila som betjänas av UNRWA”. Två månader senare, den 19 december, det vill säga samma dag som Sverige röstade till stöd för Unrwa i FN, beslutade Sverige att avsluta stödet till Unrwa och i stället ge biståndspengarna till Unicef och FN:s livsmedelsprogram samt FN:s befolkningsfond (Unfpa) – båda är organisationer som deklarerat att de inte kan ersätta Unrwa.
Det väckte mycket stark kritik. Sverige har varit den fjärde största biståndsgivaren, efter USA, Tyskland och EU. Beslutet föregicks av påtryckningar från KD, SD och L och meddelades av biståndsminister Benjamin Dousa den 20 december. För det fick Sverige ett tack från Israels utrikesminister Gideon Sa’ar.
– Deras argument är inte trovärdiga, en del av dem bygger på rena lögner, som att pengarna skulle fastna på ett bankkonto någonstans om Israel stoppar Unrwa, säger Johan Schaar som också påpekar att Unrwa arbetar för palestinska flyktingar även i Libanon, Syrien och Jordanien.
DN har sökt utrikesministern och biståndsministern för en kommentar. Stenergards pressekreterare hänvisar till ett svar som ministern tidigare gett:
”Det var inget lätt beslut. Sverige har varit en av Unrwas största givare, och organisationen har haft en viktig roll i regionen”, men att det ”inte hjälper barnen i Gaza att vägra förhålla sig till verkligheten, att Israel bannlyst flyktingorganet.”
Unrwa är dock, trots stora ekonomiska och praktiska svårigheter, fortfarande på plats, inte minst på Västbanken. Hjälpen som EU, Tyskland, Storbritannien och Frankrike ger når fram.
– Men läget är alarmerande, våldsnivån har aldrig varit så hög, antalet barn på flykt aldrig så högt. Vi kan bara hoppas på att Sverige förstår hur avgörande Unwras roll är, säger Marc Lassouaoui.
