De senaste dagarna har regeringens förhandlare, landshövdingen i Västra Götaland Sten Tolgfors, ägnat sig åt ett slags skytteldiplomati för att försöka få acceptans för hur den ”lokala” så kallade medfinansieringen på omkring fem miljarder ska fördelas.
Tolgfors har jobbat mot en skarp deadline om att rapportera till regeringen och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) senast under fredagen.
Som DN tidigare skrivit har förhandlingarna bedrivits under varningen om att nås ingen lokal överenskommelse skulle Tolgfors i stället föreslå regeringen vilka helt andra infrastrukturprojekt som pengarna som regeringen utlovat att staten står för, 52 miljarder i 2023 års penningvärde, ska gå till.
För ett Västsverige som lobbat för ny järnväg de sex milen Göteborg–Borås, med hopp om en senare förlängning till Jönköping, i ett par decennier har trycket för att komma överens varit mycket hård.
Enligt uppgifter till DN bedömde Sten Tolgfors på torsdagen att det fanns en tillräckligt tydlig acceptans hos Västra Götalandsregionen, Swedavia som äger Landvetter flygplats, och kommunerna Borås, Härryda, Mölndal och Göteborg.
Planen är att att samtliga parter på fredagen ska samlas för att slutligt och i samma rum gå igenom formuleringarna i avtalstexten. Först därefter väntas Tolgfors själv kommentera resultatet av sitt uppdrag.
Som DN tidigare skrivit har hela processen om den dubbelspåriga järnvägen blivit kraftigt försenad jämfört med Trafikverkets plan. Den minsta av de mest berörda kommunerna, Härryda med Mölnlycke som centralort, sa fram till mitten av juni nej till den lösning som övriga tidigare ställt sig bakom.
I Härryda har det de senaste veckorna pågått en het debatt i sociala medier med anklagelser som att främst Moderaterna och Socialdemokraterna svikit kommunens tidigare hållning att kräva en station på huvudbanan även i Mölnlycke, och även att säga nej till den bergtunnel under ett bostadsområde som Trafikverket bedömt är den mest rimliga lösningen.
Så sent som på torsdagskvällen höll Härryda kommunstyrelsemöte där uppgörelsen med övriga parter skulle förankras.
För att få Härryda med på spåret har Västra Götalandsregionen lovat verka för att invånarna i Mölnlycke ska kunna resa kollektiv in till Göteborg för en lägre biljettkostnad än i dag. Kommunen får också en kollektivtrafikhubb på flygplatsen.
Härryda har i slutskedet också slagits för att få en så kallad bibana från järnvägen in till Mölnlyckes nuvarande station på Kust till kust-banan från väster som även ansluter åt öster för att man ska kunna resa med tåg därifrån även mot Landvetter och Borås.
Övriga parter har varit djupt bekymrade över att den mycket preliminära prislappen för den östliga anslutningen, två till fyra miljarder, inte alls står i proportion till hur många man kan tänka sig ska resa där.
I samtalen har resandestatistik från SCB för år 2020 lagts på bordet som visat att från Mölnlycke till Borås dagpendlade då i snitt 110 personer och från Mölnlycke till flygplatsen 90 personer. Extremt få alltså. Till Göteborg var motsvarande siffra 4110 resenärer.
Grundtanken med fördelningen av den västsvenska medfinansieringen har varit att regionen står för hälften och berörda kommuner resten (samt en mindre del från näringslivet). Kommunerna skulle betala utifrån antalet invånare.
Men i Göteborgs stads politiska ledning har de senaste dagarna en hård fight pågått om den notan, som hade blivit kring två miljarder. Bedömningen har varit att kostnaden för bibanan i Mölnlycke är svår att motivera för Göteborgs skattebetalare.
Enligt uppgifter till DN innebär nu förslaget till överenskommelse att Göteborg nu ”bara” behöver gå in med omkring en miljard, och övriga parter ska ha accepterat detta.
Hur den då ”saknade” miljarden ska finansieras var på torsdagen för DN okänt, men enligt uppgift har förhandlaren Sten Tolgfors bedömt att det finns andra möjligheter att få loss de medlen.
Även om parternas företrädare på fredagen bekräftar överenskommelsen ska den slutligt klubbas i alla olika fullmäktigeförsamlingar i höst. Avtalet ska också konfirmeras av regeringen.
Järnvägen Göteborg–Borås, med stationer i Mölndal och Landvetter på sträckan, blir en av de dyraste per kilometer som Sverige byggt. Regeringen har accepterat att staten via Trafikverket står för 43,5 miljarder i 2021 års prisnivå, ett belopp som räknats upp till 52 miljarder för 2023.
Därtill kommer den lokala medfinansieringen som alltså bedöms bli kring fem miljarder, men ingen vet säkert. För den extraslanten byggs bland annat två extra spår på stationen under Landvetter för att tåg som inte ska stanna där inte ska behöva bromsa för tåg som gör uppehåll.
Läs mer:
Landshövdingen anklagas för ultimatum om nya järnvägen: ”Uppfattade det som ett hot”
Så mycket kan nya järnvägen kosta kommunerna
Tåget kan försvinna från lilla Härryda – med 43 miljarder
