Upplev storstadsliv med bykänsla i München

Maten smakar utmärkt och servicen är uppmärksam, utan att det går till överdrift. Styrkt av bayerskt öl vill jag ge lite mer dricks, men jag saknar kontanter och vinkar till mig hovmästaren och ber att få betala med kort. ”Inga problem”, säger han och hämtar kortläsaren: ”Hur mycket?” ”Femton euro”, svarar jag, och han ger mig en uppskattande blick: ”Åh, du är väldigt generös.” Och trycker in beloppet – femtio euro. Oops, hur ska jag ta mig ur det här? Femtio är ju i princip vad måltiden kostade. Å andra sidan: om jag ändrar mig gör jag honom besviken och framstår inte längre som särskilt generös.

– Det där är München i ett nötskal, det skulle aldrig hända i Berlin. Där skulle ingen få för sig att någon vill ge femtio euro i dricks. Men i München är folk mycket mer välbeställda, deklarerar min tyska kompis som jag träffar dagen därpå.

Och ja, kanske stämmer det. På många sätt är München Berlins raka motsats. Vi rör oss i det mer välmående södra Tyskland, men också i den mer konservativa delen av landet, såväl politiskt som värderingsmässigt. München är huvudstad i delstaten Bayern och Tysklands tredje största stad efter Berlin och Hamburg. Alperna ligger på gemytligt avstånd, och till Paris tar det fem timmar med tåg. Trots sin storlek finns det något småstadsaktigt och lättillgängligt över München, som ibland kallas ”Millionendorf”, byn med en miljon människor. Här tar man sig lätt runt till fots eller på cykel, och det känns hela tiden säkert. Jag har inga problem att gå genom staden tillbaka till hotellet mitt i natten. Livet tycks dessutom levas lite långsammare här jämfört med många andra platser i Europa. Fotgängarna väntar tålmodigt på att det ska slå om till grönt vid övergångsställena, och efter lunch på fredagar undrar jag om ens någon arbetar. Det är i alla fall fullsatt på stadens ölträdgårdar.

Många associerar München med just ölträdgårdar, Biergartens, och Oktoberfest, där ölen serveras i enliterskrus av män i lederhosen och kvinnor i dirndldräkter. Det är en upplevelse att delta i folkfesten och slå sig ner i ett öltält och äta korv och salta kringlor. Men den som missar Oktoberfest behöver inte vara ledsen. Här är ölen en del av kulturen. Ölträdgårdarna är öppna året om – förutom de allra kyligaste vintermånaderna, och de får betraktas som Münchenbornas vardagsrum. Här både firar man in och rundar av helgen. Den som vill tar med sin egen mat, vilket är helt i sin ordning. Vissa dukar till och med upp med vita dukar, riktigt porslin och bestick. Det finns Biergartens av alla de slag. Större, mindre, stimmiga, lugnare. Augustiner-Keller är den äldsta. Biergarten am Chinesischen Turm i Englischer Garten är en av de största, själv gillar jag Seehaus im Englischen Garten.

Som turist hänger man en hel del i parken Englischer Garten. Det är en av världens största stadsparker, större än både Central Park i New York och Hyde Park i London. Här är det alltid folk som promenerar, löptränar eller bara hänger – ofta över en picknick. Parken klyvs av floden Isar med kanaler, och varma dagar är det många som badar. Vid några platser är det särskilt strömt och folk hoppar i vattnet och flyter med ett par kilometer – akta huvudet vid de låga broarna bara! Det är också kul att titta på surfarna i Eisbach i södra delen av parken. Surfarna är nästan ett landmärke i sig själva. Vissa är osannolikt skickliga, andra hinner knappt komma upp på brädan förrän de okontrollerat sprattlar nedför kanalen igen. Allt filmas, fotograferas och kommenteras av folk som står och tittar.

Ölen definierar absolut München, men det gör också kulturen. Här finns ett stort antal museer och teatrar. Oktoberfesten har ett eget museum, likaså stadens bilmärke BMW. Till och med gatukonsten har ett eget museum, Museum of urban and contemporary art (MUCA), som visar graffiti och gatukonst från hela världen i kombination med tillfälliga utställningar. Den som vill beta av de stora museiinstitutionerna, många med fri entré, ska bege sig till området Kunstareal där de pampiga byggnaderna ligger på rad. Pinakothek der Moderne visar modern konst, medan Neue Pinakothek fokuserar på äldre konstnärer som Monet, van Gogh och Gauguin. Min favorit är Museum Brandhorst med snygg arkitektur, modern konst och världens största samling av Andy Warhol-konst utanför USA. Fram till slutet av januari 2025 visar man en stor utställning med verk av just Warhol och Keith Haring.

Ett tips för att få grepp om staden är att gå på stadsvandring. Jag gillar ”The east-west passage: hiking across Munich”, en tolv kilometer lång upptäcktsfärd från ena sidan av staden till den andra. Den kan man gå med guide, men också ladda ner från Simply Munichs hemsida. Kortfattat berättas det om varje stopp, däribland stadens universitet Ludwig-Maximilian Universität, museiområdet Kunstareal och ölhallen Löwenbräukeller.

Efter nästan en dryg mil av sevärdheter slår vi oss ner på Café Luitpold, det anrika kaféet med så lång historia att här finns ett litet museum. Här säljs kringlor, Luitpoldtårta och inte minst den tårta – en ljusblå marsipanskapelse med kanderad frukt och grädde – som serverades på förra årets kungliga bröllop. Det var då prins Ludwig av Bayern och Sophie-Alexandra, som brukar kal­las Tysklands svar på William och Kate, gifte sig. I München minns de flesta bröllopet för att bruden svimmade mitt under ceremonin.

Bild 1 av 3

Bild 2 av 3

Bild 3 av 3

Promenader och sightseeing varvas med fördel med mat. Om man vill äta en väl tillagad schnitzel – och det vill man – ska man bege sig till Spatenhaus an der Oper på Residenzstrasse 12, alternativt den lite chicare Seehaus som är vackert belägen i Englischer Garten. På Spatenhaus serveras gigantiska portioner stekt potatis och schnitzlar – alltid med lingonsylt som tillbehör. Servicen är barsk men proffsig, och nästan alla kypare är äldre män. När jag ber om att få ta en bild på en av dem får jag ett rakt svar: ”Nej tack”. Här behöver man inte göra sig till för turisterna, det är maten som är i fokus.

Men Münchens matkultur handlar inte alls bara om fläsk och dumplings. Många krogar riktar in sig på vegetarisk mat, andra fokuserar på naturviner. Bar Mural, en stimmig vinbar med mycket Köpenhamnskänsla, är nog stadens trevligaste krog just nu. Brasserie Cuvilliés i lyx­hotellet Rosewood Munich har på kort tid blivit en samlingsplats för välbärgade Münchenbor, och Xaver’s är stadens bästa värdshus. Mindre portioner, yngre publik, men samma goda öl. Den som är sugen på asiatiskt ska bege sig till restaurangen Mun i mysiga stadsdelen Haidhausen.

Bild 1 av 2

Bild 2 av 2

Kvarteret Werksviertel-Mitte, på den lugnare sidan av Ostbahnhof, är också värt ett besök. Det är ett gammalt industriområde där livsmedelsföretaget Pfanni – mest känt för pulvermos och dumplings – en gång i tiden höll till, men som håller på att förvandlas till en ny stadsdel. Den framåtblickande stadsplaneringen har redan fått en rad utmärkelser. I de före detta fabriksbyggnaderna ryms numera hotell, konstnärsateljéer, barer, klubbar, restauranger, butiker och kontor. De gamla fraktcontainrarna har blivit popuprestauranger, ölhak och affärer som säljer hantverk, och den 30 meter höga silon har byggts om till klätterhall. Allt har väl inte riktigt satt sig ännu, förhoppningen är att fler och fler människor ska hitta hit, men det här är definitivt en stadsdel värd att hålla ögonen på.

Nytt är också att man sedan bara något år kan åka upp i rådhuset, Neues Rathaus, vid Marienplatz, en av Münchens mest ståtliga nygotiska byggnader. Rådhuset är en av stadens mest populära sevärdheter, särskilt klockan 11, 12 och 17 då klockspelet drar i gång. Och det är på rådhusets balkong som Bayern München-fotbollsspelarna brukar stå när de hyllas efter att ha vunnit ett mästerskap. Med den nya hissen befinner man sig snart 85 meter över havet, och härifrån har man fin utsikt över stadens alla landmärken.

Juristische Bibliothek vid Marienplatz är också värt ett besök. Det bildsköna juridikbiblioteket med höga väggar med böcker, spiraltrappa i järn och mycket Harry Potter-känsla visas fyra dagar i veckan. Efter så mycket sightseeing har man förtjänat att slå sig ner på ännu en Biergarten, varför inte den i närbelägna matmarknaden Viktualienmarkt?

Här hittar du våra resereportage.