Ska allmänna platser övervakas av artificiell intelligens för att spåra brottslingar eller förhindra allvarliga brott? Frågan har stötts och blötts av politiker och jurister i många år.
När EU på försommaren fattade sitt beslut om en AI-lag infördes begränsningar: Övervakning med ansiktsigenkänning i realtid får bara ske vid ytterst få tillfällen. Till exempel för att stoppa terrorbrott.
Nu vill Socialdemokraterna snabbt föra in EU:s AI-lag i svensk lagstiftning för att ge polisen bättre verktyg i kampen mot de gängkriminella. Teresa Carvalho (S) konstaterar att regeringen ännu inte meddelat när en svensk lag kan vara på gång.
– Regeringen behöver omgående ta fram den lagstiftning som behövs för att polisen ska kunna använda ny teknik med kameraövervakning i realtid med ansiktsigenkänning, säger Teresa Carvalho (S).
Hon vill att kameror direkt ska kunna snappa upp eftersökta personer, vilket är i linje med vad rikspolischefen Petra Lundh efterlyst för att komma åt den grova brottsligheten.
Men att använda AI:s otroliga möjligheter ska vägas mot den personliga integriteten och risken för att staten skapar ett övervakningssamhälle.
– Givetvis måste polisen ansöka om att kunna använda den här tekniken i väldigt specifika fall. Det handlar inte om att alla vanliga människor där ute ska bli övervakade med ansiktsigenkänning. Men vi befinner oss i en nationell nödsituation och behöver göra väldigt mycket mer för att trycka tillbaka gängen, säger Teresa Carvalho.
Teresa Carvalho blev partiets rättspolitiska talesperson den 1 oktober. Sedan dess har flera förslag presenterats i syfte att stoppa gängkriminella. Socialdemokraterna har även bytt åsikt om anonyma vittnen, alltså att en person ska få vittna anonymt i en domstol.
Socialdemokraterna rör sig därmed allt närmare Tidöpartierna. En genomgång som DN gjorde i september visade att S röstat som regeringen i alla kriminalpolitiska frågor utom en, som handlar om att införa särskilda visitationszoner (formellt heter de säkerhetszoner).
Är det längre någon skillnad mellan S och Tidöpartierna i kriminalpolitiken?
– Vi påbörjade arbetet med att skärpa kriminalpolitiken när vi satt i regeringsställning. Det allra mesta som regeringen har presenterat hittills kommer från det. Men jag tror inte den här regeringen klarar att lyfta blicken för att bryta nyrekryteringen och komma åt gängtopparna, svarar Teresa Carvahlo.
Men utöver att ge mer resurser till sociala myndigheter, har socialdemokraterna några banbrytande förslag för att förebygga att unga blir en del av kriminella gäng?
– Mer resurser ska inte förringas. Men socialtjänsten behöver också nya verktyg. Ett sådant förslag är att punktmarkera unga som är på glid, säger Teresa Carvahlo.
Det handlar om att unga som befinner sig i riskzonen för att begå grova brott ska hållas under uppsikt. Antingen med en fotboja eller med en person som ständig följeslagare.
När det gäller S-kritiken mot regeringen, att man är senfärdig med sin AI-lag, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) att man varit tvungen att invänta EU:s arbete.
– Förordningen som reglerar detta kom i juni. Arbetet pågår nu med full fart och vi kommer att lägga fram vårt förslag under våren, säger han.
Strömmer räknar med att under 2025 kommer det att stå klart vilka regler som ska gälla framöver.
Läs mer.
Polariserad retorik – men i riksdagen är S och Tidöpartierna överens
