Upptäck Bergen – porten till Norges fjordar

Fjordar, öar, branta stränder och snöklädda fjäll. Norges andra stad Bergen ligger sannerligen i ett imponerande landskap.

När jag anländer till stadskärnan blir jag förvånad av hur mycket historisk bebyggelse Bergen har. Många kvarter består av gulliga och lätt lutande trähus på en eller två våningar. Det finns även gott om praktfulla byggnader från slutet av 1800-talet.

Jag tar en första kopp kaffe i den magnifika Frescohallen, en grandios restaurang i Bergens före detta börshus som bjuder på en lätt overklig miljö med sex–sju meter höga fresker mellan ståtliga marmorpelare.

För mig som aldrig varit här i Bergen väntar en härlig första dag, full av upptäckter. Jag går runt och försöker få ett grepp om staden och får kämpa för att inte gå in på varje kafé och bar jag passerar, då de alla ser så inbjudande ut. Jag tar lilla passagerarbåten Beffen över havsviken som centrala Bergen är byggt kring. Jag besöker museer och konstgallerier. Bergen är en betydande kulturstad som dramatikern Henrik Ibsen, tonsättaren Edvard Grieg och 2023 års Nobelpristagare i litteratur Jon Fosse är starkt förknippade med.

För en förstagångsbesökare har dock Bergen en självklar startpunkt – kvarteret Bryggen. De flesta har nog sett bilder på Bryggens husfasader med spetsiga tak uppställda i rad längs en bred kaj. Vad är det som gör dem så berömda och till och med upptagna på Unescos världsarvslista?

Framför allt dess historiska betydelse. Mellan cirka 1360 och 1761 var Bryggen en viktig handelsplats för Hansans köpmän. De äldsta byggnaderna vi ser i dag uppfördes strax efter den stora branden 1702 som lade hela området i aska. Husen återuppbyggdes med sin ursprungliga arkitektur, vilket gör att Bryggen ser ut som det gjorde på 1100-talet.

Bryggens helt unika karaktär är något man verkligen upplever när man vandrar runt här. Byggnaderna är så mycket mer än bara fasader mot vattnet. Att gå in mellan husen är ett litet äventyr, vilken gränd man än väljer. Här finns svalgångar, stegar, trappor och ålderdomliga magasinsvinschar med överbyggnader. Allt anknyter till äldre medeltida bebyggelse. Bryggens gränder har i dag hantverksbutiker, konstnärs­ateljéer med försäljning och diverse andra kulturverksamheter.

Bryggen är inte Bergens enda område med medel­tida anor. Bortom Bryggen mot havssidan ligger Bergenhus Festning. Här finns bland annat Håkonshallen, en kungasal från 1200-talet, och Rosenkrantztårnet, ett medeltida försvarstorn som i ombyggd version räknas som en av Norges främsta renässansbyggnader.

Håkonshallen och Rosenkrantztårnet skadades svårt 1944 när ett fartyg lastat med spräng­ämnen exploderade utanför, men återuppbyggdes efter andra världskriget.

Trots all sin historia och gemytlighet är Bergen en stad vars attraktionskraft också ligger i dess omgivningar. Det finns utflykter i toppklass att göra åt alla håll från staden året runt, ut till skärgård, fjäll och fjordar.

Närmast stan ligger två berömda utsiktsplatser. Bergen är omringat av branta fjälltoppar som man når förbluffande enkelt. Fløibanen börjar precis mitt i centrum och det tar bara fem minuter att komma upp med denna bergbana och få härliga utsikter över hela stan. Uppe på berget Fløyen finns kafé, restaurang och fina vandringsområden.

Ulriken är ett högre fjäll som ligger 643 meter över havet och har en gondolbana till toppen. Här bjuds man på vyer över Bergen, men även delar av Norges västkust.

Detta är bara början. Inte minst brukar Bergen kallas porten till Norges fjordar.

Klockan 8.31 avgår det dagliga morgontåget mot äventyret från Bergens centralstation, en ståtlig byggnad i grå granit. Medan det ljusnar ser jag först bara siluetterna av de typiska branta norska fjordbergen kring stilla vatten.

Detta avbryts på ett behagligt vis när tåget efter en timme kommit ut ur tunnlarna uppe i Voss. Här har det milda kustklimatet i Bergen, där folk dricker öl ute i januari under värmeslingor, förbytts till regelrätt vinter med minst en meter snö. Voss är ett av Norges mest kända skidområden och här töms tåget på folk med skidor över axeln. Även Voss har en gondolbana upp till fjälltopparna och har pister med varierande svårighetsgrad. Den breda dalen som Voss ligger i har också berg, men med mjukare former än kring fjordarna, och ger utmärkta förutsättningar för att gå på långtur.

Från Voss fortsätter jag till Naerøyfjorden, en av de allra finaste fjordarna i Norge. Det är områdets karaktär som gör det så speciellt, med smala fjordar som sammanlöper mellan nästan lodräta berg. Kring Naerøyfjorden är det mycket sparsamt med bebyggelse.

Turbåten jag tar överraskar genom sin moderna standard med jättelika fönster, ljusa furu­möbler och möjlighet att köpa drinkar i baren. På utsidan finns smarta lutande däck som gör att även rörelsehindrade kan ta sig upp till toppen av båten.

Under en timme färdas vi genom Naerøyfjordens strama och storslagna sagolandskap, helt i svartvitt som på en japansk tuschteckning. Jag hörde flera Bergenbor som tycker att fjordarna är ännu vackrare på vintern jämfört med sommaren. Jag förstår dem.

Tyvärr var den väntande Flåmsbanan vid båtturens slut i Flåm tillfälligt stängd. ”Världens vackraste tågresa” som den kallas brukar gå året runt och får bli något att se fram emot till nästa gång.

Efter en dag med starka upplevelser är det ren glädje att komma tillbaka till Bergen för att äta middag. Bergen är en stad hyllad för sin mångskiftande gastronomi som är urstark vad gäller fisk och skaldjur. Inte konstigt med skärgården och havet rakt utanför stan och dessutom fjordarna runt hörnet.

Under sommarhalvåret hittar man stadens välkända fiskmarknad på samma torg där den hållits sedan medeltiden. På vintern flyttar den numera inomhus till en närliggande byggnad. Den som vill pröva en verkligt lokal maträtt bör fråga efter persetorsk, en fiskrätt som bara finns i Bergen. Det är torskfilé som pressas ihop med en lag av socker och salt.

Denna kväll går jag till det trivsamma Lola Bistro. Här har svenska kocken Lotta Olsson från Göteborg byggt ett starkt team med enbart kvinnor.

– Vi trivs verkligen ihop. Med kvinnor kring sig är risken lite mindre för hierarkisk stämning, menar Lotta.

På Lola Bistro tillagas nordiska råvaror med inspiration från Medelhavet och Mellanöstern.

– Jag tror att det kommer från mina år som kock i Australien. Där upplevde jag en annan öppenhet och att krogarna fritt kunde blanda mellan världens kök.

Om Lola tillhör de nya utmanarna på Bergens restaurangscen så är det dagen efter dags för mig att besöka en av de mest etablerade krogarna i Bergen, nämligen Lysverket. Här möter jag Christopher Haatuft, en av Norges mest kända kockar i dag. 2021 belönades Lysverket med en Michelin-stjärna. New York Times skrev lyriskt att Haatuft omdefinierar det nordiska köket. ”New Fjordic” kallar Christopher själv sitt sätt att laga mat.

– Det började förstås som ett skämt, säger han och ler så att hans guldtand glimmar. Men sedan tog tidningarna upp det och då har vi fortsatt att använda begreppet.

Christopher Haatuft har en viktig samarbetspartner i Knut Magnus Persson, en entusiast som dyker i stort sett varje dag året runt i trakterna kring Bergen och som vet exakt var man hittar områdets bästa kammusslor.

– Jag vill påstå att vi på Lysverket har de bästa kammusslorna i världen, säger Christopher.

Historien om Christophers bakgrund är välkänd bland norska matintresserade. Som ung var han radikal punkare och kände att han inte passade in någonstans i samhället. Så småningom blev matlagningen vägen in.

Hans förflutna märks på musiken som spelas i restaurangen men också i hans visionära arbete för ett bättre samhälle. Han driver bland annat företaget Mattak som erbjuder lösningar för takodlingar i storstäder, komplett med bikupor som pollinerar blommor.

– På Bergens hustak finns redan ett antal av Mattaks odlingar och många råvaror på Lysverket är odlat på dessa tak, berättar Christopher stolt.

Besöket på Lysverket avslutas med att jag får provsmaka ett par av de berömda kammusslorna. Och jag måste medge att jag aldrig har smakat godare.

Sedan går jag hem mot hotellet. Några regndroppar faller, men vindarna är varma. Att ha Bergen som sin bas och njuta av behagliga temperaturer, festa på fantastisk mat och ta del av stadens mysiga nöjesliv samtidigt som man har fjordar och härlig skidåkning på dagarna att se fram emot, det känns som en perfekt vinter­semester.

Här hittar du våra resereportage.