Israeliska regeringsföreträdare, inklusive premiärminister Benjamin Netanyahu, har länge sagt att man tänker genomföra en markoffensiv i Gazas södra gränsstad Rafah. Detta trots kraftigt uttryckta vädjanden från omvärlden att låta bli eftersom området är tillfälligt befolkat av 1,5 miljoner internflyktingar och att den redan omfattande humanitära krisen då skulle kunna förvärras till ett blodbad.
Även nära allierade USA har försökt förmå Israel att låta bli, men på tisdagen rullade stridsvagnar in i Rafah och försvarsmakten IDF meddelade att man tagit ”operativ kontroll” över gränsstaden på Gazasidan.
– USA:s ståndpunkt har varit att Israel inte bör inleda en större markoperation i Rafah, där mer än en miljon människor söker skydd utan någon annanstans att ta vägen, säger en källa till nyhetskanalen CBS och tillägger att man bett Israel att agera annorlunda i Rafah än de har gjort på andra håll i Gaza.
– Dessa diskussioner pågår fortfarande och har inte helt undanröjt våra farhågor. När de israeliska ledarna verkade närma sig ett beslut om en sådan operation började vi noggrant granska föreslagna leveranser av vissa vapen till Israel som skulle kunna användas i Rafah.
Därmed sagt har USA nu, åtminstone tillfälligt, stoppat en leverans av 1 800 stycken 900-kilos bomber och 1 700 stycken 225-kilos bomber, enligt en källa till AP. Beslutet är ett tydligt uttryck för den växande motsättningen regeringen Netanyahu och president Joe Bidens administration, som har uppmanat Israel till större ansträngningar för att skydda civila palestinier.
Biden, som med sin hållning till Israels krig också riskerar en sämre opinion hemmavid, väntas på onsdagen presentera en rapport om sin administrations bedömning av Israels agerande i förhållande till internationella lagar om krig och mänskliga rättigheter. Det gäller även USA:s så kallade Leahy-lag som klargör att inga amerikanska vapen får säljas till någon aktör som begår människorättsbrott.
Det är i första hand nio demokratiska senatorer som offentligt åberopat Leahy-lagen i sammanhanget. I en formell skrivning riktad till utrikesminister Antony Blinken och försvarsminister Lloyd Austin ifrågasätter man tillämpningen av den ”mot bakgrund av många års rapporter om grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna av vissa enheter inom den israeliska försvarsmakten”.
– Enligt dessa granskningar såväl som rapporter från amerikanska och israeliska människorättsorganisationer – trots trovärdig information om grova kränkningar av mänskliga rättigheter av palestinska civila, inklusive barn, och om övergrepp mot fångar av den israeliska försvarsmakten – har inte en enda incident lett till att någon enhet inom IDF nekats bistånd, skriver senator Peter Welch och hans åtta kollegor.
IDF sade på tisdagen att den pågående insatsen i Rafah är ”en precis antiterroroperation för att eliminera Hamas-terrorister och infrastruktur inom specifika områden” i östra staden. Militären tillade att fyra granater och två raketer avfyrats från Rafah mot israeliskt territorium vilket man beskriver som ”ytterligare bevis på Hamas systematiska utnyttjande av Rafah-området för terroriständamål”.
Kriget i Gaza har pågått sedan den 7 oktober – sedan dess har omkring 1 500 dödats på den israeliska sidan, varav drygt 800 civila, och på den palestinska sidan har närmare 35 000 dödats varav en stor majoritet är kvinnor och barn. Det humanitära läget i området har med varierande styrka beskrivits som katastrofalt av en rad människorättsorganisationer.
– Rafah är i stort stängt och vi fick också höra i morse att även den andra gränsen, Kerem Shalom, för närvarande är stängd. Så dessa två huvudsakliga ingångspunkter för bistånd fungerar inte just nu. Konsekvenserna är uppriktigt sagt katastrofala eftersom dessa två vägar in, jag skulle säga särskilt Rafah, är artärer för bistånd som går in i hela Gazaremsan, säger Jens Laerke, talesperson för FN-organet för humanitär hjälp OCHA till CBS.
