USA:s mediemoguler rättar in sig i Trumps led

När Jeff Bezos i december intervjuades av New York Times fick han en fråga om Donald Trumps syn på journalister:

– Pressen är inte fienden. Låt oss övertyga honom om det!

På scenen förklarade Jeff Bezos samtidigt att hans förhoppningar om den tillträdande administrationen är höga och att han gärna hjälper till att få diverse avregleringar som kan gynna näringslivet till stånd.

Under de senaste veckorna har Bezos haft flera tillfällen att själv prata med den återvalde presidenten, exempelvis på en fest på Mar-a-Lago, dit han kom som gäst tillsammans med sin hustru.

Jeff Bezos, som tävlar med Elon Musk om topplaceringen på listan över världens rikaste, berörs direkt av journalistikens ställning. När Amazongrundaren Bezos köpte Washington Post 2013, för 250 miljoner dollar, ställdes frågan om huruvida han skulle bli en klåfingrig ägare med synpunkter på redaktionella beslut men Bezos blev under många år en respekterad ägare.

Han ställde sig bakom tidningens bevakning av Trumps första kampanj och presidentperiod, trots att den, och Amazon, ofta kritiserades hårt av Trump. Själv anklagade Bezos presidenten för att hans ideliga utfall mot medierna skadade demokratin. Men på senare tid har tongångarna förändrats.

Förra veckan sade satirtecknaren Ann Telnaes upp sig, efter att en av hennes teckningar för första gången refuserats. Bilden föreställde fyra män samt en knäböjande Musse Pigg framför en överdimensionerad silhuett av Donald Trump. Männen – Jeff Bezos, Meta-grundaren Mark Zuckerberg, chefen för Open AI Sam Altman och Patrick Soon-Shiong, ägare av LA Times – sträcker stinna penningpåsar mot Trump i en gestaltning av underdånighet och anpassning till den nyvalde presidenten. Musen symboliserar jättebolaget Disney, ägare av ABC News – som nyligen gått med på att betala 15 miljoner dollar till Trump för en upprepad felsägning.

Enligt satirtecknarens redaktör avvisades illustrationen inte på grund av sitt innehåll, utan för att andra inlägg haft samma budskap: man ville inte ha tårta på tårta. Men satirtecknarnas branschorganisation var inte övertygade, och skrev i ett uttalande: ”Satirteckningarna är spjutspetsen i opinionsjournalistiken, och The Posts feghet svärtar ned dess tidigare glänsande rykte som sanningssägare. Vi gråter över förlusten av denna en gång fantastiska tidning.”

Det har inte framkommit att Bezos själv påverkade refuseringen, men det tolkas som ett i raden av publicistiska beslut där tidningen och/eller dess ägare strukit Trump medhårs.

Dokumentären om Melania Trump, där Amazon Prime betalat 40 miljoner dollar för distributionsrätten, är ett annat exempel. Filmen får premiär senare i år.

I slutet av valkampanjerna väckte Washington Posts och LA Times ägarbeslut att inte ställa sig bakom någon av presidentkandidaterna, enorm uppmärksamhet. Också publiken har reagerat – Washington Post miste på kort tid en tiondel av sin prenumerantstock, eller 300 000 betalande läsare; parallellt överger en del bokläsare den Amazonägda boktipssajten Goodreads.

I bakgrunden på Washington Post finns infekterade chefsrockader och vad som kallats ett strömhopp av journalister. Flera välrenommerade personer ska ha tackat nej till att leda tidningen, som står utan permanent chefredaktör.

Även när Trump sist tillträdde sade sig Jeff Bezos vara optimistisk inför hans näringslivspolitik, men han blev sannolikt besviken. Hans egna bolag fick inga större statliga kontrakt, tvärtom tyckte Trump att Amazon borde betala mycket mer till USA:s postverk.

Efter Trumps valseger har Jeff Bezos inte bara gjort optimistiska uttalanden, han har också skänkt en miljon dollar till evenemangen vid installationen.

Det har också Sam Altman och Mark Zuckerberg gjort. I tisdags meddelade Zuckerberg (som också han nyligen varit på middag i Florida) att den metod för faktagranskning Metas plattformar – Facebook, Instagram och Threads – införde 2016, ersätts med ett system som går ut på att användarna står för faktakollen. Därutöver tas begränsningarna bort för inlägg i laddade frågor som migration och könsidentitet, som tidigare infördes för att stävja hat och hot.

– Vi har kommit till en punkt då det begås alltför många misstag och används alltför mycket censur. Det senaste valen känns som en vändpunkt mot ökad yttrandefrihet, sade Zuckerberg i ett Instagraminlägg.

I stället ska Meta, fortsatte han, koncentrera sig på att ta bort det rent olagliga, och det som uppmuntrar till kriminalitet. Vidare flyttas avdelningen för tillit och säkerhet från Silicon Valley till Texas – enligt Zuckerberg för att undvika en debatt om politisk bias. Trumpnära republikanska politiker och affärsmän har fått anmärkningsvärt centrala positioner i Metas ledning.

Förändringarna är anmärkningsvärda, men inte de första i den riktningen som Meta gör: 2023 avvecklades försöken att stävja falska påståenden om att Trump vann valet 2020; fyra år tidigare lyftes faktagranskningen från politiska annonser. Zuckerberg, påminner techreportern Derek Robertson i Politico, har successivt gått från att betona sina bolags ”ansvar” till att framhålla vikten av ”frihet”. Inom EU kvarstår dock nuvarande faktagranskning, av juridiska skäl; i Sverige sköts den under åtminstone det kommande året av Källkritikbyrån, som har en oberoende journalistisk redaktion.

I vilken grad enskilda storbolagschefer har genomgått en ideologisk omsvängning, om än inte så radikal som Elon Musks, eller enbart vill ställa sig in hos Trump inför de kommande åren, ska möjligen vara osagt. Flera kommentatorer pekar på att allt detta också handlar om pragmatism, och att företagsledarna i första hand drivs av viljan att behålla så många lojala kunder som möjligt, och att tjäna pengar åt sina aktieägare.

Läs mer: Martin Gelin: Techbolagens direktörer får en gräddfil in i Vita huset

Trump har redan börjat angripa medierna

Sanna Torén Björling: Hur bevaka Trump utan att dissa hans väljare?