Utredningen presenterades av kommitténs ordförande Peter Englund och överlämnades till finansmarknadsminister Niklas Wykman på måndagsmorgonen. Bakgrunden är de hårda kraven som ställs på nya bolåntagare som en effekt av den senaste finanskrisen, där hushållens höga skuldsättning sågs som en finansiell risk för samhället.
Nu backar man delvis på den analysen.
– Det finns utrymme att lätta på åtgärderna, säger Peter Englund. Vi föreslår ett höjt bolånetak och ett lindrat amorteringskrav.
– Men vi föreslår också ett skuldkvotstak.
Förslaget innebär att man höjer bolånetaket från 85 till 90 procent, enligt Englund.
Amorteringskravet blev för strikt och ställer för höga krav på betalningar under de första åren av lånets livslängd, menar han.
– Det är angeläget att mildra amorteringskravet. Men vi tycker också att det är viktigt att upprätthålla en amorteringskultur. Vi föreslår att ett nytt amorteringskrav på en procent av lånet ned till 50 procent, säger han.
Samtidigt föreslås ett skuldkvotstak på 550 procent av bolåntagarens bruttoinkomst. Bankerna ges dock en spelmån på 10 procent upp och ned, enligt utredningens förslag.
Skuldkvotstaket ska motverka att man överskuldsätter sig.
Enligt Peter Englund blev kostnaderna för välfärden för stora genom den restriktiva bolånepolitiken.
Finansmarknadsministern Niklas Wykman pekade också på att den slår mot ”den som inte är född med pengar, och är till nackdel för den som anstränger sig och kämpar för att skaffa sig pengar”, och får negativa fördelningseffekter.
– Det finns tydliga välfärdskostnader balanserat mot otydliga vinster i stabilitetshänseende, säger Peter Englund.
Enligt Englund har hushållen drabbats av höga räntekostnader de senaste åren, men man inte sett någon effekt på den finansiella stabiliteten på grund av detta.
Finns inte riskerna med hushållens belåning?
– Risken beror på hushållens hela ekonomi. Vi bedömer att hushållen drabbats ganska hårt av ränteökningar, men det har inte spritt sig så dramatiskt till den samlade ekonomin och förvisso inte hotat den finansiella stabiliteten. Det finns faror, men de är inte så stora som man hävdat. Effekten av de här åtgärderna påverkar inte motståndskraften så mycket, men man tär på andra tillgångar som hushållen har, säger han.
En slutats av rapporten är att det kan vara bättre för hushållen och samhällsekonomin att inte binda upp så mycket kapital till amorteringar, och att de pengarna gör mer nytta som buffert i aktiesparande eller andra investeringar.
Fakta krav på bolåntagare
● Det första amorteringskravet, infört 2016, innebär att ett hushåll som lånar till mer än 70 procent av en bostads värde måste amortera 2 procent per år. Ligger lånet mellan 50 och 70 procent är kravet 1 procents årlig amortering.
● Sedan 2018 gäller också att ett hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst måste amortera en procentenhet mer vid de olika lånenivåerna. Det vill säga 3 procent vid en skuldnivå på över 70 procent, 2 procent mellan 50 och 70 procent, och 1 procent om skulden ligger på under 50 procent av bostadens värde.
● Bolånetaket innebär att man som mest får ha ett bolån på 85 procent av bostadens värde. Resten måste betalas med egna pengar eller eller andra lån som inte har bostaden som säkerhet.
Läs mer: Positiva kommentarer på utredningen
Läs mer: Priserna kan pressas upp
