Förslagen, som presenterades på onsdagen, är känsliga för regeringen. De går stick i stäv med den politik Tidöpartierna fört, där reduktionsplikt och drivmedelsskatter sänkts.
Den så kallade styrmedelsutredningen vill tvärtom höja reduktionsplikten stegvis till 25 procent 2030 och höja skatten på bensin och diesel från 2028, med sänkt elskatt som kompensation. Skälet, enligt utredaren Svante Mandell, är att Sverige annars missar sitt klimatåtagande inom EU.
Förslagen om höjd reduktionsplikt retade upp företrädare för Tidöregeringen.
– En riktigt dålig idé, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M).
– Jag tycker det är ganska fantasilöst, sade SD-ledaren Jimmie Åkesson.
Även vikarierande klimatminister Johan Britz (L) kritiserade linjen.
Större statliga utredningar presenteras ofta vid en pressträff med ansvarigt statsråd. Men när Styrmedelsutredningen överlämnades skedde det vid ett enskilt möte på departementet. Men enligt mejl som DN tagit del av visar att Regeringskansliet först planerade för en pressträff.
”Önskemålet är att redovisningen sker i form av en överlämning av betänkandet till ansvarigt statsråd i samband med en pressträff”, skrev ett departementsråd på klimat- och näringsdepartementet till utredaren Svante Mandell den 28 april 2026.
”Vi planerar nu en sådan överlämning, och att betänkandet då kan överlämnas till antingen den vikarierande klimat- och miljöministern, statsrådet Britz, eller till ordinarie minister, statsrådet Pourmokhtari, när hon är tillbaka från föräldraledighet”, fortsatte tjänstemannen i mejlet.
Men något fick Regeringskansliet att ändra sig. En vecka innan utredningen presenterades, den 21 maj, kom nya bud: ”Det planeras inte någon pressträff”, skrev en tjänsteman. Istället skedde överlämningen under ett enskilt möte mellan utredaren och statsrådet Johan Britz.
Fick du någon förklaring till varför det inte blev någon pressträff?
– Nej, jag har inte fått någon förklaring utan det bara kom ett mejl där det stod att det inte planeras för någon pressträff. Jag vet inte varför, säger utredaren Svante Mandell som till vardags arbetar på Konjunkturinstitutet.
Vad tror du själv att det beror på?
– Jag vet inte och jag känner inte att jag har någon anledning att spekulera heller.
När fick Regeringskansliet reda på att du skulle komma med förslag som potentiellt skulle kunna vara politiskt känsliga?
– Om man med politiskt känsligt menar att vi skulle landa i att reduktionsplikten fortfarande är vägen framåt så har de vetat det i flera månader.
DN har sökt vikarierande minister Johan Britz, utan att få svar. Hans pressekreterare Agnes Eriksson skriver i ett sms till DN: ”Det har blivit ett missförstånd. Planen var inte pressträff”.
På en fråga om det har att göra med att regeringen inte tycker om de slutsatser som utredaren föreslog, svarar Agnes Eriksson:
”Inte alls! Statsrådet gjorde intervjuer med media löpande under hela gårdagen.”, skriver Agnes Eriksson i sms.
I mejlet framgår att man öppnar för att göra överlämnandet när Pourmokhtari är tillbaka från föräldraledigheten. Varför valde man att göra det tidigare?
”Vad gäller din andra fråga så har det inte varit bestämt hur länge Johan Britz skulle vara vikarierande klimat- och miljöminister.”
