När norrmännen reste till New York för drygt tio år sedan fick de betala 5 till 6 norska kronor för 1 dollar. Sedan påbörjade valutan en resa nedåt. Det började med att oljepriset föll, och trots att priset sköt i höjden igen under ryssarnas anfallskrig mot Ukraina stannade kronan kvar på en betydligt lägre nivå.
Värdet mot dollarn har halverats och kronan ligger numera i nivå med den svenska. Det är långt under valutans jämvikt – det värde som ger balans i ekonomin. Men växelkurser är nyckfulla och det är inte helt lätt att förklara varför de rör på sig, menar Annika Alexius som är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
– De kan avvika från jämvikt i fem, tio år, utan att man egentligen vet varför, säger hon.
När det gäller den norska kronan finns det två huvudsakliga faktorer som påverkar värdet: Oljepriset och att landets ekonomi inte går lika bra som tidigare. Produktiviteten är lägre, norrmännen har haft stora löneökningar och inflationen har bitit sig fast. Centralbankens ränta har inte sänkts efter de senaste årens höjningar och ligger fortfarande uppe på 4,5 procent, menar hon.
– Nu sitter de och hoppas på att det ska stärka den norska kronan. Men de behöver också ha så hög ränta eftersom inflationen är 2,5 procent och fortfarande ligger tydligt över målet, säger Annika Alexius.
En tredje faktor som kan spela in är att mindre valutor – som den norska och svenska – brukar försvagas under internationella kriser. De senaste åren har det varit oroligt i omvärlden med pandemin och kriget i Ukraina.
– Varje gång det är mycket osäkerhet i världen så vill investerarna undvika risk. Då undviker de små valutor, säger Annika Alexius.
Enligt Olav Syrstad, associerad professor vid Handelshögskolan i Oslo, inträffade ett stort skifte i norsk ekonomi när oljepriset sjönk 2013–2015. Investeringarna i energisektorn, som utgör en stor del av landets bnp, minskade och sänkte den totala produktivitetstillväxten i Norge.
Vinsterna i energisektorn har blivit betydligt lägre och det utländska intresset för att investera är inte lika stort som tidigare.
– Det kanske har sammanfallit med ett lägre intresse för oljeinvesteringar, med tanke på klimat- och energiomställningen, säger Olav Syrstad.
Även de inhemska investeringarna har mattats av.
– En faktor som jag tror har bidragit till sänkt kronkurs, trots högre oljepris de senaste åren, är finansiella strömmar av norska kronor till utlandet på grund av sparande i utländska värdepapper, och då särskilt till dollarn. Det här är en faktor man också ser i andra öppna ekonomier.
Allt det här har pressat ned kronan. Samtidigt säger Olav Syrstad att valutavärdet för tio år sedan inte var långsiktigt hållbar, för att hålla den norska ekonomin i balans.
– Den norska kronans fall gjorde omställningen enklare och bidrog till att förhindra att arbetslösheten steg.
För norrmännens del har den svagare kronkursen gjort det dyrare att åka utomlands.
– När man reste på semester 2012 var allt mycket billigare. Du kunde till och med köpa en Ipad mycket billigare i USA än i Norge. Det är ett tecken på att den norska kronkursen är väldigt stark. Så stora skillnader i pris kan man inte förvänta sig nu. Många är ledsna för det, men det är något som vi måste vänja oss vid, säger Olav Syrstad.
Men gränshandeln går fortsatt bra: matvaror, alkohol och tobak är billigare i Sverige. Första halvåret i år steg försäljningen totalt med 9,1 procent i kommuner som gränsar till Norge jämfört med samma period i fjol, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.
Frågan är vad som händer framöver. Olav Syrstad tror att kronans nuvarande nivå på cirka 11 kronor mot dollarn ligger nära en långsiktigt hållbar nivå.
– Det finns inte mycket som tyder på att den långsiktiga kursen kommer tillbaka till nivån 2013. Det är inte säkert att 10–11 kronor per dollar är så galet för norska kronan.
Läs mer:
Kronan på årslägsta – dollarn över 11 kronor
Varningen: Så dyr kan euron bli nästa år
