Den ukrainska framstöten innebar att Ryssland för första gången sedan andra världskriget regelrätt invaderades. Under söndagen gick striderna i Kursk in på sin sjätte dag.
Ukraina ska ha trängt in nära 30 kilometer i Ryssland och brutit igenom två försvarslinjer. Något som synliggjort svagheter i det ryska försvaret, som av allt att döma överrumplades.
– Vi pressar kriget in på angriparens territorium, deklarerade president Volodymyr Zelenskyj på lördagskvällen.
Som svar har Kreml skickat förstärkningar till Kursk, infört undantagstillstånd och evakuerat tusentals ryska medborgare i gränsregionen. Tidigare i veckan hävdade den ryske arméchefen Valerij Gerasimov att Ryssland hejdat den ukrainska framryckningen – men inte lyckats pressa tillbaka ukrainarna över gränsen.
Enligt Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, finns det nu tre alternativa händelseutvecklingar.
Den första är att Ukraina lyckas fortsätta sin framryckning.
– Det ser jag som mindre sannolikt med hänsyn till begränsningar av Ukrainas resurser och ryska motåtgärder.
Två andra alternativ ser Elfving som mer sannolika. Det ena är att Ukraina lyckas att gräva ner sig för att försvara vunnen terräng.
– Om Ukraina nu inreder sig till försvar, då är det bakomliggande syftet att skapa sig en förhandligspant visavi Ryssland. För att nå därhän kanske man biter sig fast i det område man tagit.
Det andra scenariot är att Ryssland, med militära förstärkningar, lyckas pressa tillbaka Ukraina. Kreml har infört antiterrorlagar i gränsregionerna i Kursk, Belgorod och Brjansk. En särskild operation för att driva ut Ukraina har inletts, ledd av FSB-chefen Alexander Bortnikov.
Bortnikov ska få en ”brokig skara” att dra åt samma håll, konstaterar Jörgen Elfving.
– Det är reguljära ryska väpnade styrkor, gränstrupper, nationalgardet, inrikesministeriet och motsvarigheten till MSB som hanterar evakuering av civila. Att samordna insatserna kommer inte att bli helt enkelt. Det är något ryssarna misslyckats med tidigare.
Analytiker har lyft fram att offensiven i Kursk kan vara en strategi av Ukraina för att tvinga Ryssland att ödsla dyrbara resurser på att försvara sitt eget territorium.
Något som kan försvaga Ryssland vid fronten i Ukraina, bedömer Elfving.
– Men det är avhängigt vilka förband man sätter in i Kursk. Hittills är den enda uppgiften, såvitt jag känner till, att Ryssland omgrupperat en bataljon från Ukraina. Det är inte särskilt mycket.
Militärexperten ser en stor risk för att kommande strider i Kursk kommer att bli blodiga. Särskilt om Ukraina väljer att bita sig fast med stor beslutsamhet.
– Om man inreder sig för försvar under pågående strid så kan du inte bygga upp motståndsnästen och motståndslinjer på samma sätt som i ett lugnt frontavsnitt. Sannolikt blir striderna som kommer att följa, efter att man inrett sig till försvar, att bli förlustbringande för båda sidor, säger Elfving.
