Det luktar av 150 grader varm asfalt. En vält plattar till, en dumper kör iväg ett lass schaktmassor. Vid den söndertrasade Preem-macken slås taktfast pålar ner i marken.
Trafikverket och entreprenören Peab spurtar. På onsdag klipper kung Carl XVI Gustaf bandet vid en ceremoni och några dagar därpå ska motorvägen som förstördes en regnig septembernatt i fjol öppna igen. Flera personer skadades i jordskredet. Byggnader och fordon drogs med.
För den som ser sig omkring i dag, drygt nio månader senare, är många av dramats effekter försvunna. Men inte vid Preem-macken: Bensinpumparna står kvar men de lutar kraftigt. Lyckligtvis höll bensin- och dieseltankarna under dem, ett utsläpp hade kunnat döda mycket av livet i Norumsån intill.
Resterna av Burger King-restaurangen får ingen ännu riva, det anses för riskabelt.
Fakta.Skredet utlöstes efter mycket regnande
Det hade regnat mycket tiden före skredet på bergssluttningen precis öster om E6 i höjd med Stenungsund. Det bedömer experter påverkade när schaktmassor till en blivande företagspark, enligt åklagaren i mängder långt över tillstånden, plötsligt gav vika och gled ner mot motorvägen.
Klockan var då strax efter ett på natten till lördagen 23 september och få bilar körde där. Men en handfull personbilar körde ändå över kanten på asfalten som plötsligt bara försvann under dem.
Lyckligtvis blev det bara lätta personskador.
När det börjat ljusna stod det klart att ett omkring 100 000 kvadratmeter stort område kring motorvägen fått stora skador av jord och lera som forsat fram.
Källa: Trafikverket m fl.
När gryningen kom i september i fjol syntes där ett tiotal lastbilar på parkeringen, mer eller mindre skadade. Nu står en ensam kvar. Det polska åkeriets truck med släp måste bärgas. Det stinker om den som vore den full av gamla sopor. Lera från skredet har torkat fast på släpets dörrar och där trivs flugorna.
Återuppbyggnaden av E6 har gått snabbare än vad många väntat. Regeringen anslog en miljard extra i vårbudgeten till Trafikverket för att skynda på jobbet. Till och med maj har det kostat 340 miljoner. Men även om trafiken snart släpps på återstår åtskilligt, som att lägga på det sista slitlagret asfalt och att restaurera en bäck.
16 000 kalkcementpelare, motsvarande 27 mil om de skulle läggas i en rad, har placerats ut för att minska risken för sättningar i grundläggningen. Man har också lagt ner kring 30 000 kubikmeter så kallat skumglas i den nya vägbanken, på sina håll flera meter tjockt, som fyllnadsmaterial.
Trafikverket har som byggare av infrastruktur på senare år fått mycket kritik för förseningar och fördyringar. Här har trycket varit hårt att visa på annat.
Personer som varit inblandade i arbetet säger att man kapat tid genom att ta fram bygghandlingar löpande, avsnitt för avsnitt, i stället för att göra all planering klar först. Man har också gett befogenheter att fatta beslut på lägre nivåer än normalt.
Kommunstyrelsens ordförande i Stenungsund Olof Lundberg (S) säger:
– Trafikverket brukar annars inte få så mycket beröm, men här ska de ha det.
På kommunens egen lott ligger att återställa den skadade delen av Ucklumsvägen, som passerar under motorvägen, men också Norumsån som rinner precis väster om motorvägen. Skredmassorna flyttade den flera meter.
För en jämförelsevis liten kommun är det stora extrakostnader som man fått bära. Inom kort väntas kommunstyrelsen besluta om en skrivelse till staten om att kompenseras ekonomiskt.
Men för invånarna har nog omläggningen av E6-trafiken till den smala Ucklumsvägen inneburit den riktigt stora utmaningen.
– Tänk dig att bo längs den sträckan, att ibland knappt kunna svänga ut från din infart för att trafiken är så tät. Den lättnaden för de boende som väntar blir otroligt stor, säger Olof Lundberg.
När DN är på plats är det full aktivitet på bergskanten i öster ovanför E6. Det var där en företagspark var i färd att markberedas när skredet utlöstes förra hösten och nu kör lastbilar fram och tillbaka. Ett krossverk maler.
Det kan förefalla märkligt eftersom det pågår en polisutredning där personer knutna just till företagsparken är delgivna brottsmisstanke för att ha belastat sluttningen med för stora schaktmassor.
Men Stenungsunds kommun ger besked: Det är endast tomterna närmast motorvägen där det fortsatt råder förbud att bereda marken. Brottsmisstankar är en sak, beviljade bygglov en annan.
Kring den snart återöppnade motorvägen står fortfarande ett kraftigt stängsel, så Stenungsundsbon Arne Rudolfsson som tagit en cykeltur hit får kika på håll.
Det gjorde han även samma morgon som skredet gick.
– Jag tog mig fram där uppe på berget, ovanför skredet, säger han och pekar.
– Det var chockartat.
Arne Rudolfsson säger att han blev en aning skeptisk när han månaderna före skredet såg skog och jord skalas bort från sluttningen. Men, som många andra vittnat om, märkte han ingen direkt diskussion om lämpligheten.
– Det var mest tyst om projektet, det liksom bara smög sig på. Nu, när man läst på en del, kan man ju fundera på hur tillstånden kom till, säger han.
– … men det är ju också väldigt överraskande att det gått så snabbt att återställa vägen.
Men om öppningen av vägen är nära är resultat av utredningarna om skredet desto längre bort. Förundersökningen där chefsåklagare Daniel Veivo Pettersson i slutet av mars delgav två män och en kvinna misstanke om grov allmänfarlig vårdslöshet, grovt vållande av kroppsskada och otillåten miljöverksamhet väntas inte bli klar förrän haverikommissionens rapport är färdig, troligen i början av nästa år.
Brottsmisstanken handlar om att de misstänkta ska ha tjänat pengar på att ta hand om och ge plats för schaktmassor som företag, framför allt kemiindustrin Borealis i Stenungsund, behövt transportera bort.
De massor som tippats på sluttningen bedömer utredarna var drygt dubbelt så stora som detaljplan och bygglov medgav. Beräkningen har polisens utredare kommit fram till bland annat genom en slags digital rekonstruktion.
– Våra miljöutredare har också försökt konstruera vallen som hade byggts upp av schaktmassor med hjälp av extern datainhämtning. Men vi har också utgått från fakturorna som skickats från de åkare som varit anlitade.
Någon exakt siffra på hur stora de misstänkta brottsvinsterna varit vill åklagaren inte gå ut med men säger att ”det handlar om mångmiljonbelopp”.
Alla tre misstänkta förnekar dock brott och en av dem har tidigare i DN sagt att de följt alla uppställda villkor.
Brottsutredningen kompliceras av att det parallellt finns en diskussion om huruvida allt sköttes rätt inför att kommunfullmäktige i Stenungsund godkände detaljplanen för företagsparken och bygglov beviljades (se faktaruta).
På DN:s fråga om omständigheterna kring bygglovet är av intresse för honom svarar chefsåklagare Daniel Veivo Pettersson:
– Alla gånger att vi behöver reda ut hur detaljplan och bygglov kom till. Det kan vara relevant i bedömningen av oaktsamheten, så det måste redas ut. Men i nuläget har vi brottsmisstankarna kvar. Och vi har underlag som visar att det lastats för mycket där.
Innan beslut om åtal kan fattas vill alltså åklagaren vänta in haverikommissionens undersökning.
– Vi är förstås inte bundna av vad kommissionen kommer fram till, om jag väcker åtal, säger Daniel Veivo Pettersson och understryker ordet ”om”.
Fakta.Provborrades inte där skredet gick
Några exempel på frågetecken kopplade till beslutet att ge tillstånd till företagsparken:
Prover som Trafikverket tagit efter skredet visat att det fanns så kallad kvicklera där skredet gick fram. Trafikverket har för SVT uppgett att det påverkat delar av skredets omfattning, med andra ord hur stora skadorna blev.
När tillståndet för schaktning beviljades grundades det bland annat på provborrningar som utförts tio år tidigare på 20 platser i den tänkta företagsparken – men inget av provhålen låg just där skredet bedöms ha börjat.
Kartan över var provborrningarna gjordes har också en markering på skredsluttningen för att där delvis fanns fast berg, trots att så inte var fallet.
Högt upp på sluttningen där skredet kom att dra fram visar myndigheten Sveriges geologiska undersöknings, SGU:s, så kallade jorddjupskarta att det bedömdes vara 10 till 20 meter, djupare än i omgivningen.
Ytterligare en av SGU:s kartor, den över ”förutsättningar för skred”, indikerar att just där fanns ett så kallad aktsamhetsområde.
Även om tillståndet att tippa schaktmassor har överskridits skulle det, till exempel, kunna spela roll för skadeståndsansvar om själva beslutet att tillåta markarbetena hade brister.
Källa: SGU, DN, SVT m fl
