Summorna framgår av det direktiv till Trafikverket som regeringen på torsdagen fattade beslut om.

Utöver beloppen till väg och järnväg, som annonserades i höstas, öronmärker regeringen en höjning till de så kallade länsplanerna med 20 procent där varje enskild region väljer ut vilka projekt som ska få pengar.

– I den förra nationella planen höjdes anslaget till regionerna med 8 procent. Omräknat i 2025 års penningvärde motsvarande det fyra miljarder, nu blir ökningen tio miljarder, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Den som väntat sig att nu få besked om exakt vilka stora väg- och järnvägsprojekt som faktiskt ska byggas eller strykas från planeringen har inte mycket att hämta i regeringens nya direktiv.

Till skillnad från den förra regeringens direktiv där flera stora projekt var öronmärkta, som ”Nya stambanor”, lämnar regeringen de frågorna öppna tills Trafikverket återkommit.

Tidsplanen är dock tajt. Regeringen vill om ett halvår, senast sista september, ha Trafikverkets detaljerade förslag på hur totalt 1 171 miljarder till infrastrukturen – en ökning med 21 procent – under åren fram till 2037 ska användas, inför beslut om den nya planen nästa vår.

Fakta.Försvarets och näringslivets behov ska prioriteras

I regeringens direktiv till Trafikverket skriver man att ”vid prioritering av nya objekt som ska tas in i den nationella planen ska samhällsekonomisk lönsamhet vara vägledande” där ”industrins konkurrenskraft i ett nationellt perspektiv särskilt vägas in”.

Trafikverket ska också särskilt peka ut de projekt som ”har en inte oväsentlig betydelse för totalförsvaret och för Natos verksamhet.”

Regeringen anser också att Trafikverket behöver göra mer för att komma till rätta med kostnadskontrollen av sin egen verksamhet.

Källa: Regeringen

Ministern menar att inräknat även de så kallade förvaltningsmedlen, som regeringen nu redovisar separat, motsvarar höjningen i praktiken 27 procent (53 procent för vägunderhåll, 18 procent för järnvägsunderhåll).

– Riksrevisionen kritiserade förra regeringen för att den begränsade Trafikverket genom att ange att gällande plan skulle fullföljas. Den typen av styrning finns inte med i regeringens beslut, utan vi vill mer se en stråk- och systemsyn, säger Andreas Carlson.

354 miljarder ska nu räcka till att hela underhållsskulden på de 9 850 milen statliga vägarna ska kunna arbetas bort under de tolv åren.

Järnvägsunderhållet får i planen 210 miljarder i 2025 års prisnivå och motsvarar en ökning med 5 procent jämfört med den nu gällande nationella plan. Den höjda nivån på anslaget för att åtgärda problemen beräknas dock bara kapa ”skulden” med tio till femton procent.

Regeringen har motiverat skillnaden gentemot väganslaget med att Trafikverket får så mycket pengar till järnvägsunderhållet som de klarar av att hantera.

– Den nya budgeten är maxad för järnvägsunderhållet. Vi vill absolut få mer underhåll för pengarna. Men man kan jämföra med en hink vatten. Det blir inte mer vatten i den hur mycket man än fyller på med, och fortsatt är det hål i hinken.

– Men vi utesluter inte att skjuta till mer till underhållet, och det gäller även vägsidan, om de åtgärder vi begärt inte räcker.

Även om det politiska fokuset alltså ligger på underhållet är förväntningarna på nya vägar och inte minst järnvägar fortsatt stora. Inte minst näringslivet trycker på och har velat se så kallade OPS-lösningar där privat kapital också kan investera för att skynda på projekt.

Ett sådant som regeringen själv pekat ut är det som kallas Östlig förbindelse, en trafikled i Stockholm för att bilda en slags ringled. Där har en särskild förhandlare nyligen tillsatts.

Att bygga dubbelspår på hela Malmbanan från Luleå till Narvik är ett annat projekt som inte minst näringslivet länge efterlyst.

– Det är ett av de stråk som vi har pekat ut skulle kunna vara föremål för OPS-lösningar. Men vi får återkomma där, vad vi tänker oss inom OPS kommer i ett separat beslut längre fram, säger Andreas Carlson.

Behöver regeringen stryka några projekt som redan nu ligger i befintlig nationell plan?

– Det är för tidigt att svara på.

I regeringsbeslutet skriver man dock att ”regeringen anser att Trafikverket inte tillräckligt tydligt har motiverat hur urvalet av åtgärder gjorts i tidigare planförslag. Trafikverket ska därför tydligare motivera varför en namngiven investering har valts framför en annan”.

En stor satsning som dock ska genomföras är en som knappt syns för resenären: ERTMS, det europeiska trafikstyrningssystemet som ska ersätta det befintliga, nationella, kallat ATC.

ERTMS-frågan har länge varit en huvudvärk där kostnaderna skenat. Nu upprepar regeringen att målet är att systemet ska vara infört i sin helhet till 2042. Trafikverket har bedömt att prislappen blir 42 miljarder under planperioden.

Fakta.Så fördelas pengarna till väg och järnväg

Riksdagen har för planperioden 2026-37 anslagit 1 171 miljarder i 2025 års prisnivå till infrastrukturen.

Det kan jämföras med 968 miljarder i nuvarande plan (2022-33), också räknat i 2025 års priser och motsvarar en ökning med 21 procent.

Vägunderhållet får 354 miljarder, en ökning med 48 procent.

Järnvägsunderhållet får 210 miljarder, en ökning med 5 procent.

Anslaget till det som kallas utveckling höjs med 15 procent till 607 miljarder.

Tillkommer utöver de 1 171 miljarderna gör det som kallas förvaltningsanslag som tidigare legat inom den så kallade ramen och motsvarar 59 miljarder.

Källa: Regeringskansliet

Share.
Exit mobile version