Det var tidigare i somras som en polis dömdes i Attunda tingsrätt till tre år och sex månaders fängelse för våldtäkt. Med anledning av domen förlorade han också jobbet.
Enligt domen började polismannen och den kvinnliga målsäganden kommunicera på Snapchat sedan de matchat med varandra på Tinder i våras. Efter ett tag bestämde de sig för att träffas hemma hos kvinnan. Hon har vittnat om att mannen var hårdhänt och tvingade sig till sex flera gånger under drygt en halvtimmes tid, detta trots att hon försökte göra motstånd, skrek ”aj” och sade nej vid upprepade tillfällen. Polisens berättelse är en helt annan, han har å sin sida uppgett att det rådde samtycke.
Dagen efter händelsen undersöktes kvinnan på Södersjukhusets mottagning för våldtagna och redogjorde där för händelseförloppet. I sin dom konstaterar rätten att de uppgifterna stämmer väl överens med vad hon senare berättade vid rättegången.
En tid efter händelsen berättade kvinnan för en terapeut att hon mått mycket dåligt. Hon diagnosticerades också med ptsd, posttraumatiskt stressyndrom. Med anledning av diagnosen har hon genomgått behandlingsmetoden PE, prolonged exposure. Det är en form av traumafokuserad KBT-behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen för behandling av just ptsd.
Polismannen åberopade förhör med en professor i psykologi, för att belysa att det finns risk för att PE skapar så kallade falska minnen. Försvarets linje var att kvinnans uppgifter därför skulle hanteras med försiktighet. I förhör uppgav psykologiprofessorn att minnen som väcks till liv hos en patient under prolonged exposure-terapi kommer med en förhöjd risk för att vara falska.
En specialistpsykolog har i förhör förklarat att PE avser bearbetning av riktiga minnen och att behandlingen inte skapar falska minnen.
Tingsrätten menade att det fanns mycket starkt stöd för att de uppgifter som kvinnan lämnade under terapin är tillförlitliga och man framhöll i domen att det kunde uteslutas att hennes uppgifter om händelseförloppet skulle bygga på falska minnen.
Via sitt ombud överklagar nu polismannen domen till hovrätten, rapporterar Nyhetsbyrån Siren. Ombudet yrkar på att polisen, som nekar till brott, ska frikännas. Det framhålls i överklagandet att psykologiprofessorn borde höras på nytt med hänvisning till hans yttranden om värderingen av kvinnans uppgifter.
Läs mer:
Så fungerar minnet – och därför minns vi saker så olika
Falska minnen kan orsaka stort lidande
