Tidöpartierna har ett riksdagsår på sig att vända underläget i opinionen. Varje valrörelse har sin dynamik och spektakulära slutspurter har förekommit förr, så utgången är alltjämt oviss. Men i juni ett år före valet är Socialdemokraterna i ledning. I alla fall om man frågar väljarna, och det har DN/Ipsos gjort.

Andelen som tror att nästa regering leds av Socialdemokraterna har ökat från 45 till 54 procent mellan mars och juni. De som tror på en moderat statsminister har samtidigt sjunkit ner till 23 procent.

– Valvinden talar just nu för regeringsskifte. Det är ett tydligt besked från väljarna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Han pekar på uppmärksamheten kring Socialdemokraternas kongress i maj, och problem för statsminister Ulf Kristersson (M) med adoptionsfrågan, som några tänkbara faktorer bakom stämningsläget i väljarkåren.

Motsvarande tid före förra valet, i juni 2021, var det 42 procent som trodde på en M-regering, mot 35 för en S-regering. Den bedömning som flertalet gjorde då visade sig stämma: det blev Ulf Kristersson som tillträdde som Sveriges statsminister hösten 2022.

Men opinionen är mångfacetterad. Undersökningen visar också på en växande minoritet (36 procent) som anser att regeringen Kristersson förtjänar förnyat förtroende. Det kan enligt Nicklas Källebring tolkas som att det har skett en viss mobilisering bland Tidöpartiernas anhängare. Samtidigt gör en majoritet av väljarkåren den krassa bedömningen att S är en trolig valsegrare.

För de enskilda partierna är förändringarna små i juni. Värt att notera är att Liberalerna får sin lägsta skattning hittills under mandatperioden, som avrundas nedåt till 2 procent. Samma låga nivå har partiet legat på i andra aktuella mätningar. Det understryker vilken monumental utmaning som Johan Pehrsons efterträdare står inför.

Mätningen visar att Centerpartiet har fått en viss medvind sedan Anna-Karin Hatt tog över partiledarskapet. Med 6 procent avrundat nedåt får man sin högsta notering sedan Annie Lööf avgick.

– Än så länge handlar det om för små steg för att man ska tala om en Hatt-effekt. Jag tror snarare att det är en effekt av att man har bytt ut Demirok. Han hade lägst förtroende bland väljarna av alla partiledare och lyckades aldrig slå igenom, säger Nicklas Källebring.

En analys av DN/Ipsos mätningar visar att näst efter S och M är det C som har tagit flest väljare från L sedan valet. Även SCB:s stora mätning i maj pekade på ett sådant flöde.

Socialdemokraterna backade i majmätningen och ligger i juni kvar på 33 procent. Det är fortfarande en hög nivå, men enligt Nicklas Källebring visar det ändå att det finns en del ”luft”, alltså lättrörliga väljare, bakom S-siffrorna.

Kampen om att vara högersidans största parti fortsätter att vara knivskarp. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna landar på 19 procent i juni.

Kristdemokraterna kravlar sig över riksdagsspärren för första gången sedan oktober i fjol. Stödet i juni uppgår till 4 procent avrundat nedåt.

Vänsterpartiet ligger still på 8 procent och Miljöpartiet likaså på 5.

Läs mer:

Väljarna rankar Andersson före både Åkesson och Kristersson

Så gjordes undersökningen

● Ipsos har genomfört 1 559 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 3-15 juni. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 193 intervjuer via telefonsamtal, 95 intervjuer via sms-länk till en webbenkät och 701 digitala enkäter som skickades ut via mejl eller post. 570 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

● Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt. Skattningarna avrundas till heltal för att minska fokuset på marginella förändringar. Andelen osäkra var 14 procent.

● Frågan som ställdes var: Om det var val till riksdagen i dag, vilket parti skulle du då rösta på?

● För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.

Share.
Exit mobile version