Ett år efter att Sverige blivit medlem i Nato genomgår försvarsalliansen en av sina svåraste politiska kriser sedan grundandet. President Donald Trump har signalerat att USA inte tänker garantera Europas säkerhet på samma sätt som förut. Han har agerat hotfullt mot Natoländerna Danmark och Kanada och samtidigt tinat upp relationen med Ryssland.
Frågan är vad Natos grundbult, artikel 5 i det nordatlantiska fördraget, är värd med Trump i Vita huset. Artikel 5 slår fast principen att om ett land blir angripet ska det ses som ett angrepp på alla. Därav följer en skyldighet att komma till sina allierades undsättning.
Men är USA fortfarande en pålitlig allierad? DN/Ipsos har ställt den frågan till väljarna, som ger ett tydligt besked.
Enligt 44 procent av de svarande är det inte troligt att USA skulle komma till Sveriges hjälp militärt i händelse av ett angrepp från Ryssland. Adderar man de osäkra är det nästan två tredjedelar som inte räknar med USA. Bara omkring var tredje tror att USA står oss bi.
– Det finns ett stort frågetecken bland väljarna kring om vi kan lita på USA när det verkligen gäller och det syns brett i många grupper, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Ser man till partisympatier är det bara bland Moderaternas väljare som den övervägande delen tror på USA:s hjälp.
Nicklas Källebring menar att resultatet av mätningen ställer det omstridda DCA-avtalet i ny dager. Avtalet ger amerikansk militär rätt att vara på plats med både soldater och materiel i Sverige.
– Skulle den här opinionen förstärkas, med en växande misstro mot USA, så försvagas grunden för avtalet, säger Nicklas Källebring.
Undersökningen visar samtidigt på en annan uppfattning i väljarkåren, som kan tyckas motsägelsefull. Stödet för Sveriges medlemskap i Nato är intakt, trots misstron mot alliansens i särklass starkaste medlem. Drygt sex av tio är positiva, mindre än två av tio är negativa. Så har det, med mycket små variationer, sett ut ända sedan Sverige ansökte om att gå med i alliansen.
De flesta uppger att Trumps presidentskap inte har påverkat deras uppfattning om Nato – eller till och med gjort dem mer positiva.
Nicklas Källebring på Ipsos pekar på en möjlig förklaring:
– Det kan vara så att frågetecknen kring USA balanseras av att många europeiska Natoländer har gett besked om att de planerar en stor upprustning. Europas ledare har haft möten och signalerat att de vill samarbeta mer och hjälpa varandra. Väljarna kan ha uppfattat att den europeiska delen av Nato tar sitt eget försvar på större allvar.
Även i Sverige finns bred enighet bland riksdagspartierna om att upprustningen måste öka ytterligare. Den svenska försvarsbudgeten har redan vuxit kraftigt de senaste tio åren, men Nato väntas besluta om ännu högre målsättningar när alliansens ledare möts i Haag i juni.
Upprustningen har starkt stöd bland de svenska väljarna. En tydlig majoritet (56 procent) vill se ytterligare tillskott till försvarsmakten, utöver vad som redan beslutats. De som tycker att nuvarande nivå räcker uppgår till 30 procent.
Men åsikterna om upprustningen skiljer sig mellan olika grupper. Till de som är mindre entusiastiska hör kvinnor, vänsterpartister och miljöpartister.
Trots upprustningen finns en betydande osäkerhet hos väljarna när det gäller det svenska försvarets förmåga. En tredjedel har stort förtroende för att Sveriges gränser kan försvaras, men lika många har lågt förtroende.
– Det är en sak att anslå pengar, en annan sak att hinna bygga upp militär förmåga. Kanske behöver väljarna se mer konkreta effekter om förtroendet ska växa, säger Nicklas Källebring.
Sett över tioårsperiod har dock tilliten till försvaret vuxit markant.
Utmaningen för Sverige och andra europeiska länder är att det egna försvaret ska rustas samtidigt som Ukraina har ett skriande behov av hjälp för att hålla den ryska angriparen stången. Situationen har skärpts ytterligare av att president Trump har skapat osäkerhet om USA:s syn på kriget.
Bland svenska väljare finns en stark vilja att stödja Ukraina. Bara runt var tionde vill minska stödet. Övriga anser att Sverige bistånd ska bibehållas eller utökas.
En väljargrupp vacklar dock i synen på Ukrainastödet: Sverigedemokraternas sympatisörer. Bland dem vill var fjärde lägga mindre resurser på Ukraina. SD-väljarna är också minst entusiastiska för ett utökat stöd.
– Här finns en potentiell konflikt mellan Tidöpartierna, säger Nicklas Källebring.
