Nyligen lade regeringen fram sin sista budget för den här mandatperioden. Med ett rekordstort reformutrymme på 80 miljarder kronor vill regeringen kickstarta den svenska ekonomin och bryta den utdragna lågkonjunkturen.
Men trots löften om stora skattesänkningar och lägre förskoleavgifter ser svenskarna allt mer pessimistiskt på den ekonomiska utvecklingen, enligt en färsk mätning från DN/Ipsos.
Efter pandemiåren ökade tillförsikten gradvis men sedan mars 2024 har kurvorna pekat nedåt. Då trodde 46 procent av de tillfrågade att svensk ekonomi skulle förbättras det kommande året – nu är det bara 32 procent som tror samma sak.
– Efter inflationschocken hade vi en period när svenskarna var mer optimistiska om den ekonomiska utvecklingen men de senaste 18 månaderna har det vänt, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Trots att inflationen stannat av och räntorna har sjunkit ökar pessimismen också när det gäller synen på den egna privatekonomin, även om det inte ser lika dystert ut som för samhällsekonomin. I mars 2024 svarade 38 procent att den egna ekonomin väntas bli bättre det kommande året, nu svarar 33 procent samma sak.
– Regeringen har ännu inte lyckats vinna sympatier för den politik man lagt fram i budgeten men det finns utrymme för att det kan vända när det börjar märkas i den egna plånboken, säger Nicklas Källebring.
Han pekar på att det finns flera tänkbara förklaringar till den mer pessimistiska synen. Oron i omvärlden, säkerhetsläget och stigande arbetslöshet är några exempel.
– Det händer mycket utanför landets gränser som regeringen inte kan påverka, men den får ändå bära skulden när effekten blir att ekonomin står och stampar, säger Nicklas Källebring.
När det gäller synen på hur regeringen hanterar den svenska ekonomin är resultatet i mätningen mer tvetydigt. Det är visserligen fler som säger att de har litet förtroende för regeringen i de här frågorna, men också fler som säger att de har stort förtroende. Förklaringen ligger i att det är fler som svarar att de varken har stort eller litet förtroende för regeringens sätt att hantera den svenska ekonomin.
Den mer negativa synen på den ekonomiska utvecklingen det kommande året avspeglas även i att väljarna känner ökad oro på flera områden.
– Vi ser en tydligt ökad oro när det gäller inflationen och hur det ska gå för de svenska företagen. Dessutom är oron för att bli arbetslös högre än vad vi tidigare har uppmätt, säger Nicklas Källebring.
Läs mer: Tidöpartierna knappar in – klyftan minskar mellan blocken




