Kuststigen och Soteleden i Bohuslän
Den karga klippön Bohus-Malmön söder om Smögen bjuder på ett sällsamt stenlandskap och friska vindar när jag anländer för att under några dagar upptäcka Bohuskusten till fots. Bohus-Malmön, den bohuslänska stenindustrins vagga, är en lämplig start – en dramatisk ö som minner om den industrihistoriska epoken då graniten blev till guld.
En bra början är att vandra Kuststigen runt efter en natt på öns stilfulla pensionat. Det är en drygt tio kilometer lång vandringsled som följer strandlinjen från Kattesand till Kalven och bjuder på sandstränder och solvarma, släta klippor. Efter en kort tur med färjan till fastlandet tar Soteleden vid, mot Kungshamn och Smögen – en 15 kilometer lång sträcka med skira lövskogar och klippig kust. Leden slingrar sig över branta bergsknallar och ängsmarker i full blom, och förbi stugor som strålar av snickarglädje. De faluröda fiskebodarna fullbordar harmonin i landskapet.
Allra häftigast är Soteledens sträckning från Tångevik i norr ner till Grosshamn, där fågelskådarna samlas för att bland annat spana på havsörn. Från bron över till Ramsvikslandet tar det bara drygt en timme att vandra de sex kilometrarna till Hunnebostrand. Det pittoreska kustsamhället hör till Bohusläns allra äldsta, med anor från 1200-talet. Hunnebostrands befolkning ökade kraftigt när stenindustrin etablerades här på 1860-talet.
Solen flödar även nästa morgon när kustvandringen fortsätter mot Bovallstrand och Bottna, via Ulebergs hamn. En bergsrik trakt med mängder av fina stigar som leder upp på höjderna. Efter Bovallstrand väntar Bottna Inn allra längst in i fjorden, ett boende med hög mysfaktor.
Från Bottna är det sedan dryga milen att vandra genom bokskogarna till Nordens Ark vid Åbyfjorden. Där kan man bland annat skåda snöleopard och amurtiger. Men den sträckan tar jag under morgondagen, för att avsluta med en övernattning på Smögens Hafsvbad. Det är en klassiker som hyst badgäster sedan början av 1900-talet, och en högst värdig avslutning på den bohuslänska vandringen.
Roslagsleden i Uppland
Norrtälje är en bra utgångspunkt för en vandring längs Roslagsleden norrut. En variationsrik sträcka i genuin Roslagsmiljö längs grusvägar och slingrande skogsstigar. Slutmålet Grisslehamn hägrar.
Vigelsjö naturreservat blir första anhalten. En knutpunkt för Roslagsleden strax utanför staden, som lockar med naturstigar, elljusspår, strandbad i sjön Lommaren samt uthyrning av roddbåtar, kanoter och cyklar. Här möts vandraren av faluröda bondgårdar, öppna betesmarker med idisslande kor samt björk- och granskog som fått stå orörd i all sin prakt.
Efter Söderby-Karl och Erikskulle hembygdsmuseum följer leden den gamla kyrkstigen mellan Söderby-Karl och natursköna Rådasjön. Här finns en liten brygga, omklädningsrum, torrtoa och eldplats.
Från Råda tar det knappt en timme att vandra till Gåsvik, där leden får vattenkontakt igen. Den här gången i form av Bagghusfjärden, som sträcker sig in mot Väddö kanal. Nu är det slingriga grusvägar som gäller, ända fram till den två kilometer långa kanalen upp mot Älmsta. Sundet mellan Väddö och fastlandet har alltid varit en naturlig färdväg för sjöfarten, som skydd mot stormarna på Ålands hav. Det är lätt att fastna på Väddö. Här har Roslagsleden sin kanske allra vackraste sträckning, som lockar vandrare i mängd under sommarhalvåret.
Älmsta är huvudorten på Väddölandet, där man kan proviantera, äta lunch och middag samt bo över på vandrarhem eller pensionat. Leden passerar Väddö Gårdsmejeri, med butik, kafé och lunchservering. Missa inte ostkakan med hallonsylt och vispgrädde – en höjdare till kaffet under fikastoppet. Det tar sedan knappt en timme att korsa Väddö för att komma fram till Sandvikens camping och Ålands hav.
Roslagsleden följer sedan kusten knappa två mil norrut förbi Gamla Grisslehamn. Eckerölinjens färja passerar precis när Grisslehamn skymtar, efter några timmars rofylld vandring längs havet, genom klippterräng och ståtlig tallskog – med havet ständigt närvarande.
Albert Engströms ateljé vilar stilfullt på en kal klippa vid inloppet. Den kände konstnären och författaren ritade själv huset som byggdes 1906. Fasaden mot havet målades vit för att tjäna som sjömärke, medan den i övrigt målades med Falu rödfärg. Huset var Albert Engströms ateljé ända fram till hans död 1940 och är numera museum.
Vandringen närmar sig sitt slut, och nu väntar en välförtjänt middag och logi på Pensionat Grisslehamn som bjuder på gammal god pensionatskänsla djupt inne i Roslagens famn.
Siljansleden i Dalarna
Siljansbygden visar sig från sin allra bästa sida under vandringen från Leksand till Rättvik längs Siljansleden, en drygt två mil lång tur genom skogsrika trakter.
Nästa morgon inleder jag med en tur längs leden genom Enåns naturreservat, strax norr om Rättvik. Den frodiga dalgången, med tät och intensiv grönska, bjuder på strömmande vattendrag och en mäktig ravin som på sina ställen är mer än 20 meter djup och 250 meter bred. Dessutom finns här en intressant flora med ett 60-tal rödlistade arter.
Dags att vända för att åter ta sikte på Rättvik, där Siljansleden passerar Långbryggan – ett klassikt byggnadsverk som sträcker sig 628 meter ut i vattnet. Den byggdes 1895 för att ångbåtar på Siljan skulle kunna lägga till.
Leden fortsätter längs sjöstranden till Rättviks kyrka, en kilometer längre västerut. Den ståtliga stenbyggnaden och de gamla kyrkstallarna, det äldsta från slutet av 1400-talet, ligger på en liten udde och bjuder på ro och stillhet. Nära kyrkan ligger Rättviks gammelgård, som består av historiska byggnader från trakten. Här hittar man även kaféet Nyfiket, med hantverksbutik och ekologiskt fika.
Nittsjö nästa, ett par kilometer längre norrut, med faluröda hus, betande får och kor i hagarna samt böljande gröna ängar. Den lilla byn är kanske mest känd för sin keramiktillverkning. I en rustik tegelbyggnad har man sedan slutet av 1800-talet skapat bruksföremål som har fått ett gott rykte långt utanför landets gränser. Dessutom finns här sedan några år tillbaka Solgårdskrogen, en av Dalarnas bästa gårdsrestauranger.
Från Solgårdskrogen är det sedan närmare fem mils vandring till Fryksås fäbod. Den vandringssugne delar med fördel upp sträckan fram till Orsa i två dagsetapper, med övernattning i vindskydd eller tält. Man kan också välja att åka buss med Dalatrafiken från Nittsjö till Orsa för att korta av vandringen.
Fryksås fäbod ligger på drygt 500 meters höjd över havet, med vida vyer över Orsasjön och Siljansbygden. Vandringen hit upp från Orsa är minst sagt svettig, men visst är det värt att anlända till fots när man blir belönad med så vacker utsikt. Än i dag finns många äldre byggnader kvar, i form av ladugårdar, stall och små härbren.
Vandringen vidare mot Mora följande dag bjuder bitvis på trolsk gammelskog, med mossa och skägglav på träden. Vid Fyribergs fäbodar, en sommarfager betesvall med gamla boningshus och härbren, är det lätt att bli kvar länge.
Här hittar du våra resereportage.
