På röntgenbilden syns ett fågelskelett, och fem lysande vita prickar utspridda i den lilla kroppen.
– Hagel syns tydligt i röntgen, berättar Johan Månsson, forskare i viltekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
I en studie har 176 levande grågäss fångats in, ringmärkts och röntgats med en portabel röntgenmaskin för att sedan släppas fria. Och fynden ger upphov till oro. Var femte gås hade mellan 1 och 16 hagelskott inkapslade i kroppen.
– Vi skulle aldrig acceptera att var femte älg blev skadeskjuten på det här sättet, det orsakar stort lidande, säger Johan Månsson, som själv är jägare.
Eftersom grågäss lever i upp till 20 år hinner de uppleva många år av jakt, med potentiella skadeskjutningar. Dessutom är de relativt stora fåglar, vilket ökar risken för att hagelskott träffar utan att döda.
Att jaga grågässen är tillåtet under höst- och vinterhalvåret, samt året runt för att skydda grödor från fåglarnas framfart. Populationen av gäss har ökat kraftigt de senaste 50-60 åren och det har ställt till problem.
– Gässen orsakar omfattande skador av på jordbruksmark. De betar och trampar ner grödor och skyddsjakt är ett av verktygen för att motverka problemet, säger Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket.
Den bilden delas av Johan Månsson, som samtidigt poängterar att jakten behöver ske på ett mer effektivt och skonsamt sätt.
– Vi behöver höja medvetenheten och förbättra kunskapen hos jägare för att få ner skadeskjutningsfrekvensen, säger Månsson.
Hur jakt får genomföras regleras i jaktlagen och i föreskrifter som bland annat Naturvårdsverket ansvarar för. En av de mest grundläggande principerna är att jakt inte får bedrivas så att djuret orsakas onödigt lidande. Viss utbildning ingår i jägarexamen. Dessutom anordnar Jägarförbundet kompletterande utbildningar för intresserade.
– Till syvende och sist är det den enskilde jägaren som är ansvarig. Skott behöver avlossas på rätt avstånd och det är viktigt att det inte finns andra fåglar som kan bli träffade i bakgrunden, säger Per Risberg.
Han påpekar också att problemet med skadeskjutningar behöver tacklas i samarbete med andra länder eftersom gäss rör sig över landgränser.
– Det här är inte ett isolerat svenskt problem, men självklart behöver vi göra vår del, säger han.
