För en vecka sedan sköts en elev inne på en skola i Trångsund, söder om Stockholm. Skolan inrymdes, eleven skadades allvarligt och i lördags häktades en 15-årig pojke misstänkt för grovt vapenbrott och mordförsök.

Den sortens händelser är något som oroar många lärare, visar en ny undersökning av fackförbundet Sveriges Lärare.

En av fem högstadielärare har under de senaste tolv månaderna varit oroliga över att en elev ska ta med vapen till skolan, visar undersökningen.

– Oron ändras i takt med det som sker i omgivningen, det sätter spår, säger Robin Smith, vice ordförande för Sveriges Lärare.

Undersökningen, som gjordes under april och maj och består av svar från 1 500 lärare, visar att mer än hälften av lärarna i mellanstadiet och högstadiet varit oroliga över att någon elev ska vara våldsam mot en annan elev under det senaste året.

Efter onsdagens skjutning sade skolminister Lotta Edholm (L) till SVT att skolan ska kunna gå igenom elevers väskor.

Möjligheten att i särskilda fall kunna genomsöka elevers väskor har föreslagits, säger regeringens skolsäkerhetsutredare Jonas Trolle. En sådan kontroll ska i så fall genomföras av personal utsedd av skolledningen.

– Det ska vara enklare att införa åtgärder om man vill, men vi ska exempelvis inte föreslå att alla skolor ska vara låsta. Vår bedömning är att gärningspersoner har access till skolan och har de inte redan det så kan de få det, säger Jonas Trolle.

Utredningen, som tillsattes efter skolattackerna i Skåne 2021 och 2022, ska efter flera framflyttningar redovisas senast 20 december.

– Med tanke på att gängvåldet går ner i åldrarna är det inte konstigt att lärarna är oroliga. Killarna som springer runt med vapen går i skolan någonstans, säger Jonas Trolle.

Samtidigt har saker gjorts för att öka säkerheten i skolan. År 2022 sade 40 procent av lärarna på högstadiet och 18 procent på gymnasiet att det inte hade satts in några åtgärder för att öka säkerheten på skolan där de jobbar.

Nu, två år senare, säger 15 procent av lärarna på högstadiet och 9 procent på gymnasiet att det inte satts in några åtgärder.

Utbildning, låsta dörrar, kameraövervakning, larmappar och att fler stödfunktioner sätts in är några av åtgärderna. Trots det är många lärare oroliga.

– Lås hjälper inte om en elev ger sig på en annan elev. Det är vuxna som ska finnas där och hantera situationen om den uppstår, säger Robin Smith.

Han jobbar själv som lärare och känner igen sig i svaren från sina kollegor.

– Inga åtgärder har gjort att jag känner mig tryggare i min roll som lärare. Man inser hur svårt det är att förbereda sig på en så oberäknelig och sårbar situation, säger Robin Smith.

Större klasser och färre lärare är faktorer han tror kan leda till mer hot och våld.

– Personalen får fler att ta hand om, samtidigt som vuxenvärlden kommer allt längre från ungdomarna, säger han.

Jonas Trolle delar den uppfattningen.

– Om tillgången till personal som ser och omfamnar individer är god, ökar chanserna för både bildning, trygghet och säkerhet, säger han.

Även elever på landets skolor är rädda för våldet. Det menar Maja Sjögren, ordförande för Elevernas riksförbund.

– Förr var man orolig för mobbning, nu får vi frågor om skolattacker, säger hon.

Fakta.Undersökning om lärarnas oro

Var femte lärare i högstadiet har under de senaste

tolv månaderna varit orolig för att en elev ska ta med sig vapen till skolan.

Var tionde lärare i mellanstadiet och gymnasieskolan har under de senaste

tolv månaderna varit orolig för att en elev ska ta med sig vapen till skolan.

Mer än var tredje lärare i grundskolan svarar att det stämmer helt eller delvis att de på skolan har problem med att lärarna utsätts för hot och våld av eleverna.

Mer än hälften av lärarna i mellanstadiet och högstadiet har svarat att de under de senaste tolv månaderna har varit oroliga att någon elev ska vara våldsam mot en annan elev.

Undersökningen gjordes genom en webbenkät som skickades ut till 3 198 slumpmässigt utvalda lärare ur Sveriges Lärares undersökningspanel mellan den 25 april och 19 maj 2024. Urvalet bestod av lärare i fritidshem, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Svarsfrekvensen var 49 procent, det vill säga att drygt 1 500 lärare svarade.

Källa: Sveriges Lärare

Läs mer:

15-åring häktas efter skjutning på skola i Trångsund

Share.
Exit mobile version