Under ett kort Stockholmsbesök berättar Younis Al Khatib att ”försiktig optimism” nu råder om vapenvilan i Gazakriget. Men löftena om fritt inflöde av bistånd har ännu inte infriats, och det råder brist på allt.
– Läget nu är inte som vi vill att det ska vara. Leveranserna in i Gaza är fortfarande begränsade.
Det gäller även det allra mest basala, som rent vatten. Och därmed fungerar ännu inte den sjukvård som Röda Halvmånen och andra hjälporganisationer försöker återupprätta.
– Det vi har nu i Gaza är improviserad, sporadisk hälsovård.
Som han beskriver det behöver de två miljoner invånarna i första hand fortfarande förlita sig på fältsjukhus. De riktiga sjukhusen fungerar knappt, och tyngs också av att många av krigets offer fortfarande inte tagits om hand. Al Khatib nämner läget på al-Shifa, Gazaremsans största vårdkomplex.
– Till al-Shifa-sjukhuset skickar folk liken. Jag vet inte hur många dödade som skickats dit, och även skadade.
– Det är inget sjukhus. Det är ett slakthus.
Med över 20 års erfarenhet från Mellanösterns konflikter ser Al Khatib attacker mot sjukvård som ett mönster från Israels sida, trots att det är ett tydligt brott i internationell rätt.
– Varför måste man anfalla en ambulans med granater? frågar han sig, med anledning av en ökänd händelse i Rafah i våras, då Israel bombade en humanitär konvoj i Rafah-området.
15 hjälparbetare, varav åtta från PRCS, dödades. Efter stor internationell upprördhet utredde Israel händelsen, och några officerare omplacerades. Men inga åtal har väckts.
Den massakern är en av de värsta, men ingår i ett långvarigt mönster av att sjukvården alltmer behandlas som mål i krigföring. Al Khatib säger att Röda Halvmånen insåg under al-Aqsa-intifadan 2000–2005 att organisationens emblem inte längre skyddade dem – de behövde börja bära skyddsvästar.
– Under den intifadan förlorade vi 18 av våra kollegor. När det handlar om så många kan man inte kalla det misstag.
Men det senaste, drygt tvååriga kriget, är värre.
– Jag kan säga med säkerhet: inget går att jämföra med detta.
Och Younis Al Khatib ser tecken på att de dåliga exemplen sprider sig, från Gaza till exempelvis Sudan.
– När ett land som lyder under Genèvekonventionerna, en FN-medlem, bryter mot detta blir det som ett prejudikat.
– Världen måste reagera tydligt när det handlar om brott mot internationell lag och Genèvekonventionerna.
Läs mer:
Desperat väntan på nödhjälp i Gaza
Dousa: Bistånd gick till organisation nära Hamas












