Vad skulle du ta med dig om du omedelbart måste lämna ditt hem? Många kanske skulle sträcka sig efter ett fotoalbum. Zahra Adam Ishmes hann aldrig göra något val när hon i juni förra året tvingades lägga hela sitt liv bakom sig. Beväpnade män attackerade hennes hemstad Geneina i västra Sudan.
– De förstörde allt. De dödade så många de kunde, brände ned husen och våldtog kvinnorna, berättar Zahra som är en av över tio miljoner människor som tvingats på flykt sedan inbördeskriget i Sudan bröt ut i fjol.
DN träffar Zahra i en stråhydda i ett flyktingläger som uppstått spontant utanför staden Adré i Tchad. Den ständiga strömmen av flyktingar har fått Adré, som ligger ett stenkast från gränsen till Sudan, att växa från 45 000 invånare till över en kvarts miljon.
På gården utanför dallrar luften i lunchhettan. I väster tornar stålgrå åskmoln upp, som snart ska öppnas i ännu ett hällregn som får alla torrlagda flodbäddar att fyllas med strömmande vatten.
Zahra hade vid attacken mot Geneina separerats från resten av sin familj och sökte skydd i en dalgång utanför staden tillsammans med en mängd barn som hon och andra vuxna tog hand om. Efter en vecka vågade hon sig tillbaka och kunde återförenas med sin man som också överlevt. Men hennes 17-årige son Fethy Alrahman Mahammed hade mördats.
Enda minnet av honom är nu bilder i mobilen som ligger i hennes ficka. På ett fotografi som hon visar upp rättar Fetty till sin kufi, en rund huvudbonad. Han tycks leende anklaga sin mamma för att ta bilden innan han är redo att posera.
De överlevande i Zahras familj påbörjade en åtta dagar lång vandring som hon aldrig kommer att glömma.
– På ett ställe hittade vi en grupp om 70 personer som hade dödats. På en annan plats räknade vi till 75 döda, bland dem fanns barn och unga. Vi kände igen vissa av ungdomarna. Jag har fortfarande bilderna på näthinnan, säger hon.
Det var i april i fjol som inbördeskriget bröt ut i Sudans huvudstad Khartoum, mellan den reguljära armén och den paramilitära milisen RSF, Rapid Support Forces. De båda gruppernas ledare – arméchefen Abdel Fattah al-Burhan och milisledaren Mohamed Hamdan Dagalo – lydde tidigare under den ökände diktatorn Omar al-Bashir. Han störtades 2019 i en kupp med brett folkligt stöd. Därefter delade de två männen motvilligt makten med civila krafter i en sorts samlingsregering.
Men den hade hunnit bli historia när al-Burhan och Dagalo två år senare genomförde en ny gemensam kupp. Och när bara de två återstod, började de bråka med varandra.
Striderna i Khartoum spreds fort till andra landsändar och nådde Geneina i den västra Darfurprovinsen bara sex dagar senare.
Hanan Mohammed Musa har gjort samma resa som Zahra till lägret i Tchad. Hanan berättar att hon var ensam hemma med barnen när en mängd beväpnade män stormade in i kvarteret i Geneina.
– Jag hann inte ens ta på mig skorna. Jag kastade upp min dotter i ett skynke på ryggen och höll de andra barnen i händerna, berättar hon, och fortsätter:
– När jag vände mig om i flykten såg jag hur de stack vårt hus i brand.
FN:s säkerhetsråds expertpanel slog i januari i år fast att mellan 10 000 och 15 000 personer har dödats under RSF:s attacker mot Geneina, vilket kan utgöra krigsbrott och brott mot mänskligheten. Kanske även folkmord, för enligt panelen var områdets största etniska grupp Masalit en specifik måltavla.
– Vi hoppade över lik på gatan för att det var så många att vi inte kunde gå runt dem, berättar Hanan.
Ett brott av samma magnitud som massakern i Srebrenica, men som nästan inte uppmärksammats. Hela kriget i Sudan äger rum i skuggan av andra kriser i världen.
En anledning är säkert att huvudaktörerna inte väcker några sympatier på endera sidan. En annan kan vara att Sudans krig avlöst varandra under så lång tid.
Fakta.Sudan
Sudan var tidigare Afrikas till ytan största land, med 2,5 miljoner kvadratkilometer. Ett långvarigt inbördeskrig mot gerillaarmén SPLA avslutades med ett fredsavtal som 2011 ledde fram till det nya landet Sydsudans självständighet.
Vad som återstår av Sudan är fortfarande ett väldigt land som är drygt fyra gånger så stort som Sverige. Men landets ekonomi sargades hårt av förlusten av Sydsudan, som fick merparten av oljetillgångarna.
I dagens Sudan lever närmare 50 miljoner invånare. Tio miljoner av dessa har tvingats fly sina hem, enligt FN.
Fred har blivit ett undantag under decennier av konflikter. De bottnar i en grundläggande motsättning mellan eliten i landets ekonomiska centrum kring Nildalen, och människorna i den väldiga periferin som exploaterats och förtryckts alltsedan 1800-talets slavräder mot inlandet.
När revolter har uppstått i periferin, har härskarna i Khartoum spelat ut sina motståndare mot varandra längs de skiljelinjer som varit bekväma för stunden: etniska, religiösa, ekonomiska och politiska. På så sätt har den arabiska eliten behållit makten i ett land med över 400 språk och över 500 etniska grupper.
Den som söndrade och härskade med störst framgång var Omar al-Bashir, diktatorn som styrde en islamistisk stat med sharialagar i nästan 30 års tid. Redan för över 20 år sedan beväpnade han den beridna milisen Janjaweed, som enligt brottsmålsdomstolen ICC genomförde ett folkmord (tillsammans med armén) mot den afrikanska befolkningen i Darfur. Janjaweed växte sedan kraftigt och omstöptes till Rapid Support Forces, RSF.
Fakta.Omar al-Bashir
Omar al-Bashir, 80, tog makten 1989 i en kupp som banade väg för en islamistisk revolution med sharialagar i vad som då var Afrikas till ytan största land. al-Bashir styrde sitt land med våld i nästan 30 års tid.
Omar al-Bashir bildade den milis, Janjaweed, som gjorde sig skyldig till folkmord i Darfur för drygt 20 år sedan. Han är efterlyst för detta av den internationella brottmålsdomstolen ICC. Trots att han störtades i en revolt 2019, som följde på flera månader av folkliga protester, har han inte överlämnats till domstolen.
Någon egentlig fred blev det aldrig i Darfur, där konflikten fortgick med lägre intensitet. Men när al-Bashir nu har försvunnit från scenen, har inte bara ett krig mellan hans närmaste män uppstått. En mängd lokala konflikter har blossat upp på nytt.
För invånarna i Geneina har nu historien upprepats. RSF har återvänt, stärkta av framgångar på andra håll i Sudan, för att slutföra arbetet som inleddes av föregångarna i Janjaweedmilisen under folkmordet för 20 år sedan.
Zahra Adam Ishmes kräver rättvisa för mordet på hennes son.
– Det är outbildade människor som har utfört brotten, men vem är det som har sänt dem att göra det? Det är dessa som måste straffas, säger hon.
En rad regionala aktörer har dessutom dragits in i kriget. Det är välkänt att Egypten backar den reguljära armén och att Förenade Arabemiraten förser RSF med vapen och pengar.
– De länder som stöttar de olika sidorna måste upphöra med det, säger Zahra.
Nu ger hon stöd åt andra kvinnor och tillsammans bearbetar de sina upplevelser. De samlar också in dokumentation om vad som hänt, för framtiden.
– Konflikten borde vara mellan RSF och armén. Men det är civila som dödas och vi talar om ett folkmord. Jag hoppas att rättvisa skipas för varje brott som begåtts.
Fakta.Krisen i siffror.
24,8 miljoner människor är i behov av nödhjälp.
10,4 miljoner människor har tvingats lämna sina hem.
2,1 miljoner av dessa har korsat gränsen till något av Sudans grannländer.
Genom staden Adré går en ständig karavan med hundratals hästkärror, lastade med fyra oljefat vardera. Tiotusentals liter diesel dagligen. Som levereras till RSF, bekräftar en av kuskarna för DN.
Om bränsletransporterna går bra så har det varit desto större problem med att få matleveranser att korsa gränsen. Det är bara några veckor sedan FN:s matkonvojer äntligen tilläts komma in i Sudan. Motståndet kom från arméchefen al-Burhan, som inte haft kontroll över gränsen vid Adré på mer än ett år och som är baserad i kuststaden Port Sudan, mer än 170 mil österut.
Pressen på honom ökade efter att svält bröt ut i början av augusti. I Sverige är svält och hungersnöd i dag så avlägsna fenomen att vi saknar termer i vårt språk för att beskriva nyanserna. Men bland hjälporganisationer reserveras engelskans famine för det mest extrema stadiet av hungersnöd. Då minst var femte person lider av extrem matbrist och vart tredje barn lider av akut undernäring. Då två personer per 10 000 dör varje dygn. Sådana förhållanden råder nu i Zamzam, ett flyktingläger utanför den belägrade staden El-Fasher längre in i Darfur.
Det är första gången på sju år som experterna slår fast att en sådan katastrofal svält råder i världen. Med Zamzams storlek på minst en halv miljon invånare, innebär det att minst 100 personer dör varje dag. En överväldigande majoritet av dessa offer är barn under fem års ålder.
Denna svält kan bli den dödligaste på 40 år. För att det handlar om så många drabbade, på olika platser i ett gigantiskt land där knappt något område skonats från kriget. FN bedömer att 25 miljoner människor är i akut behov av mat.
Och hungern följer flyktingarna över gränsen till Tchad. FN:s flyktingorgan UNHCR:s insatser har bara finansierats till 23 procent. I dagsläget får flyktingarna i Adré endast 46 procent av sitt nödvändiga kaloriintag. Föräldrar tvingas att söka vård för barn som är lika illa ute som de i El-Fasher.
På en säng i Läkare utan gränsers klinik för akut undernärda barn sitter Halima Isra bredvid sin dotter Sojout. Halima berättar att hennes man var soldat i den reguljära armén och dödades när RSF anföll basen i Geneina.
Det rosslar från halsen när dottern kämpar med andningen. Sojout är elva månader gammal. Med sina 5,3 kilo väger hon som en fyra månaders bebis i Sverige. Hon har varit på kliniken i flera omgångar.
– Hon har bättrat på sig och då har vi lämnat sjukhuset. Men sedan har hon blivit sämre igen. Det är så svårt att få tag på mat, säger Halima.
Ute på sjukhusets innergård leker fyra syskon till den lilla flickan på sängen. Halima är uppgiven i sin ensamhet. Föräldrarna var avlidna sedan tidigare. Hon saknar syskon och nu är hennes man död.
– Det är bara jag nu. Det är så ledsamt, allting. Jag måste ha någon som hjälper mig att ta hand om barnen men det finns ingen.
Nu är det en kamp för överlevnad på omedelbar sikt. Hur framtiden ska se ut har hon inte hunnit tänka på.
– Jag tror inte att kriget kommer att sluta inom någon snar framtid, och jag tror inte vårt land kommer att bli detsamma igen.
Fakta.Svält
Svält, som i engelskans famine, är det mest extrema stadiet på en femgradig skala som definieras inom ramverket för IPC, ett system som levererar beslutsunderlag åt FN och andra hjälporganisationer. Tanken med den vetenskapliga graderingen är att det ska bli svårare för ledare att förneka detta tillstånd, vilket hänt många gånger i historien.
Enligt IPC-skalan uppstår svält när tre faktorer råder samtidigt i en befolkning:
● Minst var femte person lider av extrem matbrist.
● Vart tredje barn lider av akut undernäring.
● Två personer per 10 000 dör varje dygn.
Senaste gången svält rådde någonstans i världen var 2017, i Sydsudan, ett land som tidigare var en del av Sudan men fick sin självständighet för 13 år sedan.
Läs mer:
I krigets Sudan hittar konstnärerna nya vägar
Svält har brutit ut i inbördeskrigets Sudan
Sudan genomgår två av världens värsta kriser samtidigt
