Wagnergruppen, krigets mest kända paramilitära enhet, har upplösts efter ledaren Jevgenij Prigozjin mystiska död i en flygkrasch förra året. Men en rad andra grupperingar fortsätter att strida i Ukraina.
På Rysslands sida kriget står bland annat nynazistiska Rusitj, som deltagit i konflikten sedan 2014. Gruppen anklagas av USA för att ha filmat när de begått grymheter mot döda och tillfångatagna ukrainare.
Ledarfiguren Aleksej Miltjakov – ökänd för att ha lagt ut en video där han dödar en hundvalp – kallar själv sig för nazist och har belagts med sanktioner av en rad länder. Voislav Torden, en annan ledaregestalt dömdes tidigare i Finland för att brutit mot sitt inreseförbud.
Även Ryska imperiska rörelsen strider för Kremls styrkor, trots att gruppens mål på sikt är att återupprätta tsarväldet i landet. Gruppen är terrorstämplad av USA och beskrivs av svenska Center mot våldsbejakande extremism (CVE) som högerextrem.
Enligt CVE har rörelsen tidigare utbildat medlemmar i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR), som senare utförde ideologiskt motiverade bombdåd i Göteborg. Bland målen fanns två flyktingförläggningar.
Relationen till gruppen har gjort att NMR anammat en mer prorysk hållning och stärkt sin förmåga att begå våldsdåd, enligt CVE.
Men även på den ukrainska sidan strider flera paramilitära grupper, däribland Ryska frivilligkåren, Sibiriska bataljonen och Ryska frihetslegionen. Flera av dem består av ryssar som ser Kreml som sin motståndare. Av grupperna har Ryska frivilligkåren en högerextrem profil och leds av Denis Kapustin, som enligt tyska myndigheter är ”en av de mest inflytelserika nynazistiska aktivisterna i Europa”.
Den ryska terrorismexperten Anna Kruglova ser flera risker med de paramilitära gruppernas närvaro på slagfältet. På kort sikt kan svårkontrollerade förband vid sidan av ländernas reguljära arméer spä på våldet genom att ignorera krigets lagar.
Längre fram utgör de högerextrema grupperna ett hot mot säkerheten i Europa.
Gemensamt för miliserna är att de är aktiva på sociala medier. Anna Kruglova beskriver innehållet som hypermaskulint, med rapporter från slagfältet som ofta innehåller skildringar av grovt våld. I vissa fall publiceras foton på tillfångatagna soldater eller döda kroppar.
– De gör reklam för sig själva genom att framställa sig som heroiska. De kan använda kriget kan användas som en plattform för att rekrytera nya medlemmar och stärka samarbetet med likasinnade grupper.
– För vissa ses striderna som utbildning som kan användas i andra sammanhang, till exempel vid attacker eller annan brottslighet.
Hon pekar på Ryska imperiska rörelsen, som har goda kontakter i både Europa och USA. Gruppen misstänktes förra året ha varit inblandad i ett antal brevbomber som skickades till mål i Spanien, bland annat till premiärminister Pedro Sánchez residens.
– Deras närvaro i Ukraina attraherar personer från andra europeiska länder. Det ökar risken för attacker i Europa och för en växande högerextrem rörelse.
