Kraven för att få vistas i Sverige, och i förlängningen bli svensk medborgare, ska skärpas. Det är en central målsättning i Tidösamarbetet. Färre ska komma hit, men fler ska också lämna landet.
Nu tas ytterligare steg i åtstramningen. En utredare har fått i uppdrag att föreslå nya möjligheter att dra in uppehållstillstånd på grund av bristande vandel. Med det menas att bedömningen inte bara ska handla om eventuell brottslighet utan om en persons levnadssätt i bredare mening. Det här är en av de punkter i Tidöavtalet som har väckt mest uppmärksamhet.
– Om man kommer till Sverige och inte lever ett skötsamt liv, då har man ingen ovillkorlig rätt att vistas här. Det har bara medborgare. Där har lagstiftningen varit alldeles för svag, säger migrationsminister Johan Forsell (M) som tar emot utredningen på tisdag.
Brister i levnadssättet kan, enligt regeringens direktiv till utredaren, vara bidragsfusk, oärlig försörjning, missbruk eller samröre med kriminella.
Men direktiven tar också upp en annan sak, som inte fanns med när punkten om vandelsprövning formulerades i Tidöavtalet. Även ”yttranden” ska kunna prövas och leda till att en person tvingas lämna landet. Det kan handla om att en person har uttryckt åsikter som bedöms som ”systemhotande” eller undergräver ”förvaltningens legitimitet” eller innebär att man visar ”missaktning mot befolkningen”.
Därmed har migrationspolitiken rört sig in på yttrandefrihetens område – och varningsflaggor hissas av experter på mänskliga rättigheter.
– Jag häpnade när jag såg det. Hur ska det kunna bli en bestämmelse som är förenlig med grundläggande rättsstatliga principer? säger Nils Funcke, journalist, debattör och expert på yttrandefrihet.
Han har inga principiella invändningar mot att brottslighet används som skäl för att utvisa människor. Problemet här, enligt Nils Funcke, är att man tycks rikta sig mot åsiktsyttringar som i sig är fullt lagliga att framföra i Sverige. Han påpekar att yttrandefriheten, enligt svensk grundlag, tillkommer ”var och en”, alltså inte bara den som är medborgare.
– Faran är att du tystar åsikter och värderingar som inte är olagliga att framföra. Det vore ett paradigmskifte i synen på vilka som ska ha full yttrandefrihet och vilka som ska ha en lägre nivå. Man skapar en ”light-variant” av yttrandefrihetsbrott, säger Nils Funcke.
Samma faror ser Martin Nyman, biträdande chefsjurist på organisationen Civil Rights Defenders (CRD).
– Att införa en ordning där människor utvisas för åsiktsyttringar som inte är brottsliga saknar rättslig legitimitet. Det bryter mot Europakonventionen och principen om likabehandling inför lagen, säger han.
Några händelser har spelat särskild roll när regeringen utformade direktiven. Dels den så kallade LVU-kampanjen, där det spreds osanningar om socialtjänstens omhändertagande av barn. Dels demonstrationer där terrororganisationen Hamas hyllades efter massakern på israeler i oktober 2023 och Israels anfall mot Gaza.
Nils Funcke påpekar att det kan vara fullt legitimt att kritisera både socialtjänsten och staten Israel. Men om kritiken framförs på ett sätt som bryter mot lagen, kanske hot mot tjänsteman eller hets mot folkgrupp, så ska det lagföras som all annan brottslighet – oavsett om personen är medborgare eller inte.
– Är det en icke-medborgare som fälls för det så kan den personen dömas till utvisning.
Martin Nyman på CRD varnar för att samhällsdebatten och ytterst demokratin riskerar att ta skada.
– Det finns en uppenbar risk för självcensur, där personer med uppehållstillstånd inte vågar delta i samhällsdebatten även i situationer där man kanske vill framföra en rent legitim kritik.
Migrationsminister Johan Forssell medger att det finns svåra gränsdragningar att göra.
– Det är klart att det är juridiskt komplicerat och vi får se vad utredningen landar i. Ytterst kommer det att bli en fråga för domstolarna.
– Men jag tycker att man måste ställa sig frågan: är det rimligt att människor som systematiskt missköter sig och hyllar terroristorganisationer ska kunna bli svenska medborgare? Eller de som sprider felaktiga påståenden som skadar Sverige? Jag tror inte att svenska folket tycker det, säger Johan Forssell.
Ludvig Aspling, Sverigedemokraternas talesperson i migrationsfrågor, tycker att det är fel att beskriva vandelsprövningen som en inskränkning av yttrandefriheten.
– Det är ju inte så att vi kommer att sätta personer i fängelse för ett yttrandefrihetsbrott. Här är frågan huruvida en person ska ha uppehållstillstånd i Sverige eller inte. Då kan man absolut kräva att man inte uttrycker stöd för terrorism.
Läs mer:
Nästan 5 000 kan utvisas när spårbytet försvinner
Så vill EU få fler att lämna unionen
