Skeppet beskrivs som en lillasyster till det större Vasaskeppet. Precis som Vasaskeppet byggdes Falken på Blasieholmen i Stockholm där det stod färdigt 1631, tre år efter Vasaskeppets katastrofala jungfrufärd.
Nästa vecka kommer svenska och finska arkeologer att dyka vid vraket som ligger på cirka tio meters djup utanför Porkola i Finska viken, för att på så vis lära sig mer om skeppet och livet ombord.
– Skeppet har kollapsat och ser ut som en enda stor brädhög, men det finns en logik i brädhögen. Det är ganska komplett och jag är helt säker på att vi kommer att hitta en hel del. Det ska bli otroligt spännande, säger Niklas Eriksson, lektor i maritim arkeologi vid Centrum för maritima studier (CEMAS) vid Stockholms universitet, till DN.
Skeppsvraket hittades redan 1974, men fram till nu har skeppets identitet varit oklar. Det var först i december förra året som Niklas Eriksson insåg att resterna på botten måste ha tillhört Falken.
– Jag studerade olika 3D-modelleringar av vrak som hade gjorts av Finska Marinarkeologiska Sällskapet. Jag fastnade för en, eftersom jag lade märke till en rad skeppstekniska detaljer som pekade på att det måste ha varit ett krigsfartyg, säger Niklas Eriksson.
Som vilka detaljer då?
– Bland annat en platt akterspegel, en lång galjon i fören, men framför allt en stor spis i mitten.
En spis?
– Ett stenröse efter en stor spis. Det var bara krigsfartyg som hade en stor spis, eftersom de var tvungna att utfodra hundratals män. Handelsfartyg hade mycket mindre spisar. Dessutom såg jag resterna av kanonportar utmed sidorna.
Därmed inte sagt att det var just Falken han hade identifierat. Sedan tidigare visste man att Falken hade gått på grund och sjunkit i mynningen av Finska viken, men inte exakt var.
– Tyvärr saknas Amiralitetskollegiets protokoll från just 1651. Av någon anledning är hela volymen borta. Men det finns en instruktion från skeppet Ugglan, som skulle undsätta de skeppsbrutna, och av den framgår det att Falken sjönk vid Porkola udd. Det vill säga precis där vraket ligger. Jag hörde också av mig till Minna (Koivikko vid finska Museiverket) om det fanns en datering av vraket. Då berättade hon att man hade hittat ett svenskt mynt från 1636, vilket stämmer perfekt. Skeppet kan inte vara något annat än Falken.
Vad förväntar ni er hitta under dykningarna nästa vecka?
– Falken användes bland annat för att transportera höjdare under stormaktstiden. Det såg ut ungefär som Vasa fast mindre. Det var alltså rikt utsmyckat och vi vet att man hade beställt lyxiga kajutor till fartyget. Så skulpturer och delar av den här lyxiga inredningen kommer vi säkert hitta rester av.
Men knappast någon jacuzzi, eller?
– Säg inte det. Den danske kungen Kristian IV ville ha badkar på sina skepp, så man vet aldrig. Det beror på hur excentriska beställarna var. Man använde sig av inredningssnickare från slottet, så hantverket var det inget fel på.
Läs mer:
Sill från Vasaskeppet används i klimatstudie
Nu ska Vasaskeppet räddas från att sjunka – igen
