”Väst sviker kvinnorna i Afghanistan”

Det är fjärde gången Jan Egeland, generalsekreterare för hjälporganisationen Norwegian Refugee Council (NRC) besöker Afghanistan sedan talibanerna tog över för tre och ett halvt år sedan.

Sedan dess styr talibanernas högsta ledare Haibatullah Akhundzada landet med religiös järnhand från Kandahar – medan ett något mer pragmatiskt styre i Kabul vill vara mer försiktig när tumskruvarna fortsätter att dras åt.

Några saker sticker ut, enligt Egeland. Avsaknaden av väpnad konflikt har skapat en känsla av att det är säkert att röra sig fritt och talibanerna har, som de lovade, tagit tag i korruptionen.

Å andra sidan befinner sig landets ekonomi i fritt fall och situationen för de mänskliga rättigheterna kraftigt försämrats. Kvinnor och flickor har fått sina grundläggande rättigheter kapade – och hindras nu från såväl utbildning som sysselsättning och deltagande i civilsamhället. Minst 1,5 miljoner tonårsflickor går inte i skolan, då det numera är förbjudet för flickor över 12 år att utbilda sig.

Nu står landet dessutom inför en situation då miljontals afghaner, som flytt till granländerna Iran och Pakistan, återvisas till landet.

– Landet saknar helt kapacitet att ta emot dem. De kommer att mötas av samma hunger, samma brott mot mänskliga rättigheter och arbetslöshet som de flydde ifrån, säger Jan Egeland, som under veckan rest runt i landet och bland annat besökt Islam Qala, en stad som gränsar till Iran.

Hit kommer det 3 000 afghaner per dag, deporterade från Iran.

– Det var en stark upplevelse att möta dem. De får lite mat, lite vatten. Sedan förväntas de klara sig själva. Det är inget annat än en katastrof – vi pratar totalt sett om dubbel så många flyktingar som kom till Europa 2015, säger Jan Egeland.

Han konstaterar vidare att under tiden som världens ljus varit riktat mot Mellanöstern har sjukvården i Afghanistan kollapsat, utbildningssystemet är i kris och det finns ingenting som kan kallas för fungerande rättsstat.

– Samtidigt minskar det internationella biståndet som har varit helt avgörande för att lindra de enorma, humanitära behoven. Vi lovade Afghanistans kvinnor och barn att vi inte skulle glömma dem, ändå är det precis det vi gör när vi nu vänder dem ryggen, menar Egeland.

För kvinnorna förvärras situationen ständigt. Nyligen fattades ett beslut om att stoppa all utbildning av barnmorskor och sjuksköterskor i landet.

– Det förstör inte bara deras försörjningsmöjligheter utan hotar direkt kvinnors liv och hälsa, säger Jan Egeland.

Talibanregimen har i olika omgångar hotat att slänga ut alla internationella biståndsorganisationer. I december gav talibanstyrets ett ultimatum till alla nationella och internationella icke-statliga organisationer som är verksamma i landet – inga kvinnor får vara anställda vid organisationer som inte styrs av talibanerna själva. Om så är fallet får inte organisationerna verka i landet, något man nu säger ska kontrolleras i högre grad.

– När det första dekretet kom sa vi att vi lägger ner vårt arbete om vi inte får ha kvinnliga anställda. I provins efter provins har vi sedan förhandlat och nu har vi 800 lokal anställda, en tredjedel är kvinnor. Lokala klädregler gäller (hijab) och kvinnor och män arbetar åtskilda, men det fungerar.

– Så jag vill understryka att det är en myt att vi inte kan bedriva ett effektivt biståndsarbete. Västvärlden tror att den straffar talibanerna genom att sänka biståndet, men man straffar civilbefolkningen, menar Egeland som uppmanar väst att skicka tillbaka sina diplomater till Kabul och Kandahar för att förhandla och bygga relationer till talibanregimen.

– Kvinnorna i Afghanistan behöver inga fler konferenser i Stockholm, Oslo, Genève. De behöver bistånd på plats, slår han fast.

Svenska Afghanistan kommittén, SAK, beordrades av talibanerna att lägga ner sin verksamhet i mars 2023. Orsaken var koranbränningarna i Sverige och säkerhetsläget mycket svårt. Då hade SAK hade då 6 000 lokalanställda i landet, många av dem kvinnor. I dag har SAK kommit igång igen, med att stötta lokala organisationer och genom samarbeten med bland andra den norska och den danska afghanistan kommitéerna.

– Att de försvann var ett stort och allvarligt avbräck, delar av verksamheterna har tagits över lokalt. Och jag vill vara tydlig med att om det finns en ljusning så är det att lokalt fortsätter flera humanitära hjälporganisationer att kämpa med att nå ut med hjälp, säger Jan Egeland.