Prishöjningarna kommer vid årsskiftet och motsvarar för Vattenfalls del 14 procent, eller cirka 130 kronor per månad för en eluppvärmd villa och 35 kronor för en lägenhet, skriver Vattenfall på sin sajt.
Ellevios höjning ligger på cirka tio procent för villakollektivet, den fasta avgiften höjs med åtta och den rörliga med tolv procent. För lägenhetskunderna görs systemet om, varför det är svårare att räkna ut hur det slår. Den fasta avgiften höjs för många med nio procent, vissa får sänkt avgift. Men Ellevios presschef Jesper Liveröd säger att höjningen bara är fem procent för samtliga kunder i genomsnitt.
Båda bolagen hänvisar till stora investeringar i elnätet som motiv till de stora prishöjningarna.
Det är långt ifrån första gången elnätsavgiften höjs rejält.
Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Villaägarna, säger att det senaste beskedet om avgiftshöjningar fått medlemmarna att gå i taket. Han har de senaste timmarna fått många mejl där höjningen bland annat kallas ”horribel”.
– Jag tycker att det sammanfattar problematiken rätt väl. Att ett monopolföretag kan höja med 14 procent. Det hade ju aldrig fungerat på en konkurrensutsatt marknad när inflationen ligger på omkring 2 procent, säger Håkan Larsson.
Vänsterpartiet kommer nu begära att statliga Vattenfalls ledning kallas till näringsutskottet.
Även Fastighetsägarna är kritiska till de nya höjningarna och regelverket som möjliggör dem.
”Det vi nu ser är resultatet av en felaktig regleringsmodell och ett blåögt förslag från en maktlös tillsynsmyndighet”, skriver Rikard Silverfur på Fastighetsägarna i ett sms till TT.
Det är Energimarknadsinspektionen som utifrån lagstiftning reglerar elnätsföretagens avgifter. Men myndigheten har gång på gång förlorat mot bolagen i domstol när den försökt hålla tillbaka de höjda intäktsramarna. Till skillnad från elhandeln, där kunden kan välja elbolag, är elnätsbolaget inte valbart.
I år, från 2024 till 2025, steg elnätsavgiften generellt bland alla bolag runt om i landet i genomsnitt med 10,6 procent, enligt Nils Holgersson-gruppen (en sammanslutning av bostadsorganisationer som mäter olika boendekostnader). Det var de högsta höjningarna som uppmätts sedan mätningarna inleddes 1996. Och det tidigare rekordet kom så sent som 2023, då snittet låg på 9,6 procent.
Läs mer:
Stockholms nätjättar ser ljuset i effektkrisen
Elfiasko inför vintern – Sverige saknar reservkraftverk




