Regeringen har under året snabbutrett hur det ska bli möjligt att finansiera ny kärnkraft i Sverige. Remisstiden för förslaget gick ut i tisdags och en stor del av remissinstanserna anser att regeringen går för fort fram, att förslaget är otillräckligt utrett och att det riskerar att bli alldeles för dyrt.
Statliga Vattenfall, som förväntas gå i bräschen för att bygga ny kärnkraft, väntade till sista stund med att skicka in sitt svar. Nu har det inkommit och även Vattenfall anser att det finns många frågor kvar att besvara innan bolaget kan fatta något investeringsbeslut i ny kärnkraft.
Som ett stort och statligt energibolag spelar Vattenfall en nyckelroll om regeringens kärnkraftsplaner ska bli verklighet. Att staten går in med stöd är bra och nödvändigt, anser Vattenfall i sitt remissvar.
Flera av lösningarna som utredningen föreslår får också godkänt på ett principiellt plan – men Vattenfall markerar samtidigt att mycket återstår att klargöra. Till exempel anser bolaget att de siffror rörande elpriser, räntor och annat som utredningen laborerar med bara kan ses som räkneexempel.
Vilka de verkliga nivåerna ska vara för att investerare ska bli intresserade återstår att se, menar Vattenfall. Det gäller även hur projektbolagets lönsamhet ska bedömas när de nya reaktorerna har tagits i drift. Detta har enligt utredningens förslag betydelse för återbetalningen av de statliga lånen.
Vattenfall ifrågasätter också om det är lämpligt att finansiera det garanterade priset med en elskatt. Det riskerar att hämma elektrifieringen, varnar bolaget och efterfrågar en analys av alternativa lösningar.
Vattenfall vill också att ett statligt stöd ska ta höjd för att budgeten för kärnkraftsprojekt spricker mer än vad utredaren har räknat med. Här hänvisar man till de många projekt utomlands som har blivit mycket dyrare än förväntat.
Frågan om kostnader för nya anläggningar för slutavfall är ännu inte besvarad, påpekar Vattenfall men konstaterar också att en utredning pågår.
Bolaget pekar också på de politiska riskerna med ett kärnkraftsprojekt och konstaterar att politiska beslut kan ändra ett projekts förutsättningar på kort tid.
”För ett bolag som ska investera i kärnkraft är det, i likhet med andra stora investeringar, centralt att det finns långsiktiga förutsättningar och att spelreglerna är tydliga och transparenta inför investeringsbeslut”, skriver Vattenfall.
Tidigare har bland andra Konjunkturinstitutet, Energimarknadsinspektionen och Institutet för näringslivsforskning kritiserat förslaget för att vara otillräckligt.
– Det här ska inte ses som en slutstation, det är en del av ett stort arbete och vi är öppna för att göra fler saker, sade Niklas Wykman tilll DN på tisdagen, innan Vattenfalls remissvar hade inkommit.
Läs mer:
Tung kritik mot regeringens kärnkraftsplaner: Har för bråttom
Tomas Ramberg: Brådskan handlar om att snuva Socialdemokraterna
Fakta.Förslaget om ny kärnkraft
￭ Tidöpartiernas mål är att två nya reaktorer ska byggas till 2035, med ytterligare utbyggnad till 2045. Det var dock länge sedan det var lönsamt att investera i ny kärnkraft.
￭ Därför fick regeringens utredare Mats Dillén i uppdrag att föreslå hur man kan utforma ett statligt stöd till byggandet av nya kärnkraftsreaktorer. Hans förslag vilar på tre grundpelare.
Förmånliga lån. Staten lånar upp 75 procent av det kapital som behövs för att bygga reaktorerna. Kärnkraftsbolagen får ordna resterande 25 procent. Poängen är att svenska staten kan låna till lägre ränta än företagen. Utredningen räknar med lån på 300 miljarder kronor men vill ta höjd för 600 miljarder.
Garanterat elpris. Utredaren föreslår 80 öre per kilowattimme, men i praktiken skulle det bli en förhandlingsfråga mellan staten och bolagen. Hamnar marknadspriset lägre så går staten in och ersätter bolagen för mellanskillnaden. Detta bekostas med en elskatt. Skulle priset stiga över den överenskomna nivån så ska överskottet gå tillbaka till staten.
Riskdelning. När reaktorerna kommit i drift görs en bedömning av lönsamheten. Är den dålig så sänks räntan på lånen. Är lönsamheten god så höjs räntan. Den garanterade prisnivån kan också justeras beroende på hur det går för bolagen.
￭ Utredarens uppdrag var att föreslå finansiering av just ny kärnkraft. Det ingick inte att väga kärnkraften mot alternativa lösningar. Lagen om stödet föreslås träda i kraft i maj nästa år.
