Samtidigt som Vattenfalls vd avslutade ett framträdande på biografen Draken i Göteborg inför näringslivsfolk inleddes debatten i riksdagen inför beslutet om regeringens förslag om statligt stöd till investeringar i ny kärnkraft.

Före debatten tyckte Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Fredrik Olovsson att ”det blir som att köpa grisen i säcken”, att beslutet lämnar öppet hur stor kostnaden faktiskt blir.

På DN:s fråga efter framträdandet i Göteborg om hon håller med Fredrik Olovsson svarade Anna Borg:

– Det är klart att det är viktigt med transparens kring vad investeringarna ska kosta staten. Men om jag förstått processen rätt är det här också något som ska ingå i budgetförhandlingarna, så det kommer att finnas en prislapp, totalt sett.

Hon sa också:

– Riskdelningsmodellen och dess parametrar är också tydliga och offentliga. Så jag tror och hoppas att det ska finnas tillräcklig transparens. Men det är ju ytterst en fråga för politiken.

Det stod samtidigt klart under framträdandet att det i Vattenfallchefens värld inte längre är en fråga ”om” utan ”när” de börjar bygga nya reaktorer intill de två som fortfarande är i bruk vid Ringhals strax norr om Varberg.

– Det är jättespännande, kärnkraft är något vi kan och är bra på, sa Borg och nämnde att de från början 75 olika leverantörer – fullstora eller mindre så kallade SMR-reaktorer – man tittat på nu är nere i fyra, och inom kort två.

Parallellt förbereds ansökan om miljötillstånd – där hasselsnoken på Väröhalvön blivit en faktor att klara ut.

– Vi behöver lämna in en miljöansökan enligt den nya lagen och tittar på mängder av frågor, till exempel olika DNA i hasselsnokar. Är de av samma slag som de en bit bort får man inte flytta på dem, och de är ganska skygga.

Anna Borg upprepade det hon en tid sagt, att Vattenfall anser att riskdelningsförslaget som riksdagen beslutat om är bra.

– Det tror jag för att i grund och botten behöver vi mer fossilfri elproduktion, och till en kostnad som svensk industri kan bära. Kärnkraft är inte svaret på alla frågor, men det är en väldigt viktig pusselbit.

Återigen lät hon inför den fullsatta biografen förstå att det i hennes värld inte handlar om ”om” utan ”när”.

– När vi bygger på Ringhals kommer det att vara ett av de största infrastrukturprojekten i svensk historia. Så det är klart att det tar lite tid.

Som svar på DN:s fråga om tvärsäkerheten bifogar dock Anna Borg en brasklapp:

– Det är inte så att det är absolut givet oavsett vad som händer. Vi måste ha riksfördelningsmodellen klar, vi behöver tillstånden för att bygga, och offerter från leverantörer som vi tycker är rimliga.

– Så de slutliga besluten återstår, men vi tar beslut i flera omgångar och vi vill gärna få möjlighet att bygga ny kärnkraft på Ringhals för att vi tror att det är ett bra och viktigt inslag i det svenska energisystemet.

Ni låter mer tydliga i dag jämfört med för ett par år sedan?

– Det beror ju på att förutsättningarna är mycket bättre i dag. Tidigare fanns inte den politiska viljan att bidra på samma sätt, och då var det uteslutet att bygga på kommersiella villkor.

DN skrev på tisdagen om att ledande företrädare för Moderaterna och Socialdemokraterna i november i fjol träffats i Tändstickspalatset i Stockholm och diskuterat energifrågan där den politiska ledningen i kärnkraftskommunen Oskarshamn deltog.

Oskarshamn arbetar med en detaljplan för att ge plats för nya reaktorer intill de befintliga och det sker i dialog med kärnkraftverkets ägare Uniper, som enligt DN:s uppgifter höll en inledande dragning för politikerna på mötet i Tändstickspalatset.

Men någon konkurrens från Uniper, ägt av tyska staten, om att bygga kärnkraft i Sverige räknar inte Anna Borg med ska uppstå.

– Jag tror inte att Uniper har för avsikt att bygga kärnkraft i Sverige, det har vi inga indikationer på i alla fall. Jag vet inte heller hur det skulle rimma med den tyska statens inställning till kärnkraft.

Så ska staten dela risken vid kärnkraftsatsningar

I förslaget som riksdagen antog på onsdagen om finansiering och riskdelning i ny kärnkraft läggs fast ett ramverk för hur finansieringen av de första reaktorerna kan gå till.

Det statliga stödet är begränsat, och planeras omfatta investeringar om totalt upp till cirka 5 000 MW elektrisk effekt, vilket motsvarar fyra storskaliga reaktorer.

Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft ska lämna en ansökan till regeringen. Stödet ges i form av statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt.

Lagen träder i kraft 1 augusti

Källa: Regeringen

Share.
Exit mobile version