I början av juni 2022 drabbades Nyköping och Oxelösund av en större vattenläcka. Trycket i kranarna varierade och under några dagar uppmanades invånare att koka vattnet innan de drack det eller använde det för matlagning, alternativt hämta rent vatten från uppställda tankar. Dessutom fick skolor, förskolor och andra verksamheter hålla stängt.
– Värst var det nog för lasarettet, i och med att det är så himla sårbart med vatten för vården, omsorgen och sjukvården, säger Karolina Wetterblad, förbundsdirektör på Nyköpings-Oxelösunds vattenverksförbund.
Läckan uppstod i en huvudvattenledning i samband med att ledningarna skulle förnyas och dras om inför bygget av den nya järnvägen Ostlänken, berättar hon.
En annan omfattande störning i vattenförsörjningen, som inte blev lika uppmärksammad, skedde 2011.
– Då gick en stor ledning sönder, vilket kan ha berott på att den var lite gammal och skör. Det övriga nätet belastades vilket ledde till många följdläckor, säger Karolina Wetterblad.
Och det är inget unikt att kommuner får problem med dricksvattnet. Så sent som i november skadades till exempel en vattenledning i Eskilstuna, vilket tvingade invånarna till att koka sitt vatten och sjukhuset till att gå upp i stabsläge.
Vattenläckor och andra störningar väntas bli vanligare om inte vatten- och avloppsledningar byts ut. Det menar Erik Karlsson, strateg på Svenskt vatten – en branschorganisation som alla kommuner och kommunala vattentjänstföretag är anslutna till.
På Svenskt vatten talas det om ett underhållsberg som växer och växer. VA-nätet byggdes till stor del ut under 50-, 60- och 70-talen, borde förnyas och på vissa håll byggas ut, men det går inte tillräckligt snabbt.
– Man skjuter problemet framför sig men någon gång måste man ta tag i det innan det blir för sent, säger Erik Karlsson.
Han påpekar att behovet ser väldigt olika ut från kommun till kommun och att en del kommit en bra bit i att förnya infrastrukturen. Men tittar man på riket i stort, kommer det att dröja 200–250 år i den här takten.
– Förnyelsetakten borde nationellt sett vara cirka 100 år.
Förnyelsen av VA-nätet kommer att innebära stora kostnader. Enligt en studie som Svenskt vatten genomförde 2022 låg investeringstakten på 20 miljarder kronor per år, men det årliga investeringsbehovet är 31 miljarder.
För svenska hushåll skulle det betyda höjda VA-taxor, om än från låga nivåer.
– Ungefär en procent av hushållens tillgängliga inkomst går till att betala för vatten och avlopp. Det finns ju en betalningsvilja för att köpa flaskvatten, så då borde det rimligtvis finnas för VA-tjänster, säger Erik Karlsson.
En anledning till att det inte görs tillräckligt i kommunerna är brist på kompetens inom området, förklarar han.
Karolina Wetterblad på Nyköping-Oxelösunds vattenverksförbund delar den bilden.
– Så är det generellt med de här stora infrastrukturfrågorna. Vem ska projektera, planera, utreda, driva och bygga projektet?
En stor utmaning som hon ser är att det blir svårare att rengöra vattnet på grund av de ökande föroreningarna i naturen. Vattenverksförbundet håller på att förnya sina ledningar och anläggningar och planerar att bygga ett nytt reningssteg. Av vattenledningarna återstår en från 60-talet som ska bytas ut. Därefter kommer alla ledningar vara förnyade, enligt Karolina Wetterblad.
Fakta.VA-branschen i siffror
● Det finns ungefär 1 750 vattenverk i Sverige.
● Därtill finns det mellan 1 200 och 1 300 reningsverk som hanterar avloppsvatten.
● Vattenledningarna sträcker sig cirka 71 000 kilometer. Det motsvarar nästan två varv runt jorden.
● Avloppsrören stäcker sig 101 000 kilometer, vilket motsvarar två och ett halvt varv runt jorden.
● Omkring 90 procent av den svenska befolkningen är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet.
Källa: Svenskt vatten
Läs mer:
Ökat hot mot svenskt dricksvatten – brott mer än var femte dag
Så kan Sveriges dricksvatten slås ut