Polismyndigheten i Venezuela har i sociala medier publicerat en affisch med en bild av oppositionskandidaten Edmundo González med texten ”efterlyst”. I texten under porträttet anklagas González bland annat för konspiration, medhjälp till våldsamma handlingar och maktmissbruk.
Anklagelserna saknar juridisk grund och tjänar endast till att avskräcka oppositionens kandidat från att resa till Venezuela och kräva sin demokratiska rätt att bli installerad som landets näste president. Till sitt stöd har González röstprotokoll från 80 procent av landets valurnor som visar att han överlägset vann förra sommarens val. På affischen finns också en uppmaning till dem som känner till hans gömställe om att avslöja det för myndigheterna.
González lever i exil i Spanien, men har gett sig ut på en turné i Latinamerika för att söka stöd för sin sak.
I helgen flög González till Buenos Aires för att träffa Argentinas högerpopulistiska president Javier Milei som är den statschef i Latinamerika som mest kritiserat fjolårets val i Venezuela. Många av de venezuelaner som tvingats fly regimens politik är migranter i Buenos Aires och väntas komma till Plaza de Mayo utanför presidentpalatset Casa Rosada för att visa sitt stöd för González.
Argentina har brutit de diplomatiska förbindelserna med Venezuela efter att regimen stängt av el och vatten till landets ambassad i Caracas, där fem medlemmar ur oppositionen håller sig gömda sedan i våras för att inte gripas. Vad som ytterligare försämrar relationen mellan länderna är regimens godtyckliga gripande av en argentinsk gränspolis som reste till Venezuela i december för att besöka sin partner och deras gemensamma barn. Venezuela anklagar honom för ”terrorism”, en brottsrubricering som regimen brukar använda mot oppositionella.
Argentina har anmält fallet till Internationella brottmålsdomstolen i Haag som redan utreder regimledaren Maduro för brott mot mänskligheten. Efter besöket i Buenos Aires väntas González resa till Uruguay för att träffa landets utgående president Luis Lacalle Pou som inte heller erkänner förra årets presidentval. González förmodas sedan resa vidare till Chile, där den unge vänsterpresidenten Gabriel Boric öppet kritiserat Venezuelas presidentval för att inte vara korrekt.
González kommer också att besöka Dominikanska republiken och Panama för att träffa ländernas respektive presidenter innan han väntas avsluta sin turné på fredag med ett besök i USA.
Brasiliens president Lula da Silva har tidigare varit allierad med regimen i Venezuela, men efter att Maduro hotade med ett blodbad om väljarna röstade för ett regimskifte valde Brasilien att inte längre stödja honom. Det är ändå inte troligt att Lula da Silva kommer att ta emot González i nästa vecka. Enligt källor tänker Brasiliens utrikesdepartement sända sin ambassadör i Venezuela till att medverka vid Maduros presidentinstallation på fredag.
Sedan Maduros valförlust den 28 juli förra året har regimen gripit över 2 400 oppositionella, varav 28 personer dödats. Tre har dött i landets fängelser. Både USA och Europaparlamentet har erkänt González som Venezuelas tillträdande president. De flesta länder i Latinamerika stödjer också González och tänker inte erkänna Maduro som president.
Europaparlamentet stödjer González
Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och Italiens premiärminister Giorgia Meloni stödjer González och tänker inte erkänna Maduros tredje, sexåriga mandatperiod. I december tilldelade Europaparlamentet Sacharovpriset till González och oppositionsledaren María Corina Machado för deras ”insatser att återupprätta frihet och demokrati” i Venezuela.
FN:s människorättskommitté har beordrat regimen i Venezuela att inte förstöra röstprotokollen från presidentvalet i juli 2024.
