Det är skolstart och även detta läsår har cirka en femtedel av grundskolans niondeklassare inte nått upp till gymnasiebehörighet. På DN Debatt (19/8) kritiserar gymnasieläraren Edith Marelli vårt betygsystem för att ställa så höga, och orimliga, krav på eleverna att många slås ut av det.
Jag säger inte emot, men vill protestera mot att hon blandar in ordning och reda-debatten i F-betygsdebatten. Marelli anser nämligen att det är en tankevurpa ”att svensk skola i och med den antagna bristen på disciplin också är kravlös och slapp där elever inte behöver anstränga sig eller prestera” och påpekar att svensk skola redan är en av Europas mest kravfyllda. ”Det är bara att vi inte ser det på grund av frånvaron av disciplinstraff, skoluniformer och synlig auktoritet.” Kravlösheten stämmer alltså inte, ändå ”fortsätter debatten om att elevernas låga resultat beror på för lite kvarsittning och ”veta-hut”, för många kepsar och för lite uniformer, för lite synlig auktoritet.”
Utan ordning och reda, arbetsro och trygghet, och respekt för den livsviktiga institution skolan är, spelar det ingen roll om betygskraven på eleverna sänks eller höjs
Jag häpnar över denna raljans och avstängdhet kring den samlade fakta som finns om bristande disciplin som resultera i otrygghet, våld, stökiga lektioner och oengaerade elever med hög ogiltig frånvaro, som i sin tur kan leda till försämrade skolresultat. Varför förminska och förlöjliga den frågan? Vem har någonsin i skoldebatten kopplat för få kvarsittningar och för många kepsar till låga skolresultat?
Det är möjligt att vårt betygssystem är bland det mest kravfyllda i Europa, men det är sannerligen inte det enda området där vi har problem som påverkar våra elevers skolresultat. Lärarfacket har upprepade gånger skrivit rapporter om hot, våld och bristande trygghet och studiero, PISA-chefen Andreas Schleicher har upprepade gånger pekat på svensk skolas disciplinproblem med elever som ignorerar sina lärare och som stör sin egen och sina klasskamraters kunskapsinhämtning. Arbetsmiljöverket har upprepade gånger publicerat statistik som visar att antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket på grund av hot och våld i skolan bara ökar. Så pass mycket att myndigheten under 2023 inledde en stor inspektion bland landets grund- och gymnasieskolor som kommer att avslutas i oktober i år.
Marelli avslutar retoriskt med ”Det är möjligt att svensk skola kan må bättre av mer ordning och reda. Högre krav vet jag däremot inte om den klarar av.” Jag skulle vilja påstå att utan ordning och reda, arbetsro och trygghet, och respekt för den livsviktiga institution skolan är, spelar det ingen roll om betygskraven på eleverna sänks eller höjs.
