På vilket sätt påverkar värmen kroppen?
Framför allt är det hjärtats pumpförmåga som sätts på prov. När kroppen försöker göra sig av med värmen genom att transportera blodet till de ytliga blodkärlen, tvingas hjärtat arbeta hårdare. Hos vissa kan det resultera i en allvarlig hjärtsvikt. Svettningen ökar också och om man inte hinner kompensera med vätska, blir blodet trögflytande, vilket ökar risken för en blodpropp. Värmen påverkar också njurarna. Njurarna är det organ i kroppen som är med och styr kroppstemperaturen genom att de ser till att vätske- och saltbalansen i kroppen är som den ska. Men ju varmare det blir, desto mer vatten måste vi dricka, vilket gör att risken för vätskebrist ökar i takt med att temperaturen stiger, något som i sin tur ökar risken för njurproblem.
Vilka löper störst risk att drabbas av värmen?
För unga friska människor är värme normalt sett inget problem. Hos äldre, däremot, är både hjärt- och njurfunktionen generellt sett sämre, eller hos personer med vissa sjukdomar. För dessa personer kan en värmebölja vara direkt livshotande. Även gravida riskerar att råka illa ut. År 2020 publicerades en stor sammanställning i British Medical Journal som visade på ett samband mellan förhöjda temperaturer och ökad risk för förtidigt födda barn, låg födelsevikt samt dödföddhet. Barn under fem år löper också risk att drabbas. De kan inte reglera sin kroppstemperatur och ju yngre barnet är, desto större är risken.
Vad bör man tänka på under en värmebölja?
Det viktigaste är att dricka regelbundet och att vistas i skuggan så mycket som möjligt. Det är också bra att ordna en sval miljö med hjälp av gardiner, persienner och markiser. En kall dusch hjälper, men om det inte finns möjlighet till det kan en blöt handduk runt nacken vara ett alternativ. Var uppmärksam på varningssignaler som förhöjd kroppstemperatur, ökad puls och andningsfrekvens, samt nytillkommen trötthet och/eller yrsel. Vissa läkemedel är värmekänsliga. Förvara dem på rätt sätt.
Hur farlig är en värmebölja?
För ett par år sedan publicerades en studie i Nature Medicine som visar att drygt 61 000 européer dog av värmerelaterade orsaker sommaren 2022. Flest dödsfall inträffade i Spanien, Italien och Grekland, men även i Sverige dör fler människor under varmare perioder och effekten syns samma dag temperaturen stiger. Under den varma sommaren 2018 dog det cirka 700 fler svenskar än normalt. Merparten av dessa dödsfall var värmerelaterade, tror forskarna.
Vid vilka temperaturer börjar värmen bli farlig?
Vid värme kommer inte all risk vid en viss temperatur. Risken är heller inte noll om termometern visar lite mindre. Forskaren Christofer Åström och hans kollegor vid Umeå universitet har utvecklat en modell som visar att dödligheten ökar redan vid 21,7 grader. Därefter stiger den nästan linjärt med cirka 1,8 procent för varje grad Celsius som temperaturen stiger. Om den högsta temperaturen är 27 grader Celsius tre dygn i sträck, är dödligheten tio procent högre, jämfört med dagar vars högsta temperatur är runt 20 grader. Vid 30 grader är den hela 20 procent högre. Riskökningen är dock relativ. För en frisk tonåring är risken försumbar, eftersom de allra flesta som dör är äldre.
Hade de som dör i värmeböljor dött i alla fall, fast bara lite senare?
Nej. Ganska direkt efter en värmebölja går dödligheten tillbaka ner till normala nivåer igen. Enligt forskarna tyder det på att de som dör under en värmebölja inte hade dött inom en snar framtid, fast av andra orsaker. För om så hade varit fallet hade dödligheten direkt efter en värmebölja varit lägre än normalt, vilket den alltså inte är.
Vad är en värmebölja?
I Sverige kräver en värmebölja fem dygn med temperaturer på minst 25,0 °C, enligt SMHI. Sedan 2021 går myndigheten dessutom ut med så kallade konsekvensbaserade vädervarningar. Avseende värme utfärdas en gul varning om dygnets högsta temperatur förväntas uppnå 30 grader eller mer under tre till fyra dagar i följd. Orange varning utfärdas om dygnets högsta temperatur förväntas uppnå 30 grader under 5 dagar i följd. En gul varning innebär risk för stor ökad påfrestning på kroppen, framför allt för riskgrupper, medan en orange varning innebär risk för mycket stor ökad påfrestning på kroppen.
Läs mer:
Hjärtats puls viktig varningsklocka i hög värme
