Äntligen ett fullfjädrat proffs vid mikrofonen. Att månget sommarprat faller platt handlar inte om den stela programformen, utan om att värdarna inte behärskar den. Såväl amatörer som yrkesberättare kommer här till korta. Sveriges mesta radiopratare Titti Schultz visar att man inte måste göra uppror med fri vers, utan att man i stället kan fullända en bunden form inom dess ramar. Det Shakespeare gjorde med sonetten gör Schultz med Sommar.
Tempot är högt och Titti Schultz är i högform. Hon kastar sig ut ur en rullande bil full av läskiga typer, får en kyss av Robbie Williams (inför hans fru!), blir dödspolare med Will Smith, storljuger för John Travolta, gråter älvar i en hyresetta i Gävle och klargör en gång för alla att hon aldrig har velat ha någon unge. Men mest av allt bråkar hon med sin mamma, bromsklossen och ärkefienden med de perfekta naglarna, som radioprofilen nu saknar likt öknen saknar regnet. Schultz framstår som en livs levande Bridget Jones.
Om relationen till mamman var knepig har den till radion varit självklar. Allt sedan debuten i P4 Gävleborg är den Titti Schultz älsklingsdrog. I sin roll som mångårig programledare för Rix Morronzoo och nu P4 Extra – Sveriges största direktsända aktualitetsprogram i radion – har hon lyckats kombinera och balansera barndomens drömjobb clown och journalist.
Att radion tröstar, roar, bildar och jagar ensamheten på flykten kan säkert lyssnare i såväl en rostig Saab som en skinande Tesla hålla med om. Men radion räddar också liv. En morgon satte sig en kvinna i sin bil och körde i väg, fast besluten om att ända sitt liv. Väl framme vid vägs ände slog hon på radion och fick höra Titti Schultz röst. Och Schultz sade något som fick henne att köra hem igen. Något säger mig att hon inte är ensam.
Gud tiger i våra mörkaste stunder, men Titti Schultz talar. Må hon göra det länge än.
Läs fler kommentarer till årets Sommar i P1-program:
Kristina Lindquist: Folkbildaren Malena Ivarsson snackar vibratorer med stort allvar
Annie Reuterskiöld: Carl Bildt kan inte sluta tänka på romarriket
Greta Schüldt: Johanna Nordströms sommarprat är mer tragiskt än komiskt
