Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Att jobba med händerna är en växande hobby. När Myndigheten för kulturanalys nyligen släppte en rapport över svenskarnas kulturvanor stack en siffra ut: andelen som ägnat sig åt handarbete eller hantverk under det senaste året ökade från 46 till 56 procent jämfört med fjolårets rapport. Varje månad handarbetar eller hantverkar 31 procent – en ökning med sju procentenheter.

Pensionärer är överrepresenterade bland dem som sysslar med handarbete och hantverk, men det finns en åldersgrupp där det är ännu mer populärt: personer mellan 16 och 29. Ungdomsbarometerns trendrapport för 2026 bekräftar bilden genom att lyfta fram uppsvinget för ”granny hobbies” (mormorsintressen) som sömnad och pyssel.

En ny generation unga kvinnor har inspirerats av mormor och tagit upp virknålarna. Eller?

Det är lätt att tolka ungas ökade intresse för sömnad, stickning och virkning som en flört med det förflutna eller en del av ”tradwife”-trenden. Fast den traditionella kvinnorollens återkomst verkar inte riktigt hålla som förklaringsmodell i detta fall. Ungdomsbarometerns trendrapport lyfter snarare fram mys (i kontrast till prestation) och fysiskt kreativt arbete (i kontrast till ständig uppkoppling och hjärnstimulans). Idealet verkar inte vara retrofru, utan sund mysperson.

Och att traditionella hemmafruar sydde och lagade mat gör det inte till antifeministiska handlingar i dag. Normer ska ifrågasättas och samhällen ska utvecklas, men det är verkligen okej att lägga tid på sådant som är mysigt.

Folk är kapabla till att bryta sig loss från skärmens tyranni och skapa något konkret

För övrigt är det stora intresset för att skapa med händerna långt ifrån en renodlad kvinnosak. Enligt Myndigheten för kulturanalys är det visserligen något fler kvinnor (33 procent) än män (27 procent) som ägnar sig åt handarbete och hantverk på månatlig basis, men skillnaden är marginell.

Det senaste uppsvinget för handarbete verkar gå att spåra till sociala medier, där stickare och snickare delar mönster och tips. Digital gemenskap kring en antidigital hobby kan verka motsägelsefullt – men kanske visar det snarare på en mänsklig lärprocess. Vi vill – och kan – använda sociala medier som forum för kreativt utbyte snarare än att passivt ta emot det som nätjättarnas algoritmer serverar. Folk är kapabla till att bryta sig loss från skärmens tyranni och skapa något konkret.

Sveriges unga verkar trots allt ha följt sina mor- och farföräldrars exempel. Det handlar då inte om några trånga könsroller, utan närvaro i den fysiska världen.

Läs mer:

Viktor Karlsson: Hade farbror Melker och Tony Soprano klassats som unga vuxna i dag?

Viktor Karlsson: Vänta, avskaffade Tidöpartierna just koldioxidskatten?

DN:s leddarredaktion: Politiken ska inte styras av de smutsiga och långsamma

Share.
Exit mobile version