Bris, Barnens rätt i samhället, började 2023 få samtal som berörde gängkriminalitet. Då rörde det sig om 260 samtal. I fjol var det totalt 441 samtal och i år, fram till november, räknas samtalen till 354.
– Vi hade drygt 64 000 kontakter under förra året. Så det är inte en jättestor samtalskategori på Bris. Men det är ändå förhållandevis många unga i relation till hur många unga som faktiskt själva är involverade i kriminalitet och är under 18 år, säger Angsell.
Från början har det återkommande temat i samtalen varit rädda och panikslagna barn som hamnat i en situation de är oförmögna att ta sig ur – och så är det ännu, enligt Angsell.
– Men det vi kan se i dag, jämfört med 2023, är att barn har hunnit vara involverade under längre tid, säger hon.
Det innebär att barnen som ringer ofta hunnit ta del av samhällets försök att hjälpa, vilket i sin tur gör att Bris genom samtalen får kunskap om hur barnen upplever att insatserna fungerat.
Barnen – som brukar vara mellan 16 och 18 år – vittnar ofta om att insatserna inte tar hänsyn till de hjälpbehov de själva formulerat eller ser till hela deras situation, som till exempel kan innehålla drogmissbruk eller att leva under dödshot.
Bris skulle helst se förebyggande insatser, men konstaterar att så sällan är fallet och att de åtgärder som tas till ofta blir kortsiktiga:
– När de väl är involverade i kriminaliteten ser vi att även om man får en insats som kanske är en placering under en period, så står man ändå ensam när man kommer ut därifrån.
Bris vill att regeringen utreder långsiktighet och samverkan. Det krävs insatser som känns meningsfulla, trygga och som de vågar ta emot. Dessutom bör man utnyttja tillfället när motivationen finns, till exempel när barnet är i kontakt med Bris, som ofta sker kvälls- eller nattetid.
– Det är så viktigt att kunna fånga den där motivationen, sedan åker kanske rustningen på igen när det blir morgon.




