Omkring hälften av allt nickel som produceras på jorden kommer i dag från Indonesien. Gruvan på ön Halmahera har vuxit snabbt och beskrivs av ägarna som världens största.
Men brytningen har ett högt pris för både människor och miljö. Regnskog har försvunnit och det isolerade urfolket hongana manyawa riskerar, enligt människorättsaktivister, att utplånas.
En stor del av den bearbetade nickeln skeppas från Halmahera till Kina. Flera elbilsmärken har i rapporter pekats ut som möjliga slutanvändare, däribland Tesla, Ford, BMW, Volkswagen, Hyundai, Kia och Geely. Ingen av biltillverkarna har dock bekräftat att nickel från ön finns i deras batterier.
De senaste åren har Volvo Cars profilerat sig som världsledande i att spåra batterimetallernas ursprung och att vara transparenta mot kunderna.
– Det är verkligen viktigt för oss att vara en föregångare och en ledare, sade bilmärkets hållbarhetschef Vanessa Butani till nyhetsbyrån Reuters i fjol.
Ändå är biltillverkaren tystlåten när DN ställer frågor om nickelns ursprung.
Vissa av batterierna i modellen EX30 uppges visserligen innehålla indonesisk nickel. Men Volvo vill inte berätta vilken gruva eller vilket smältverk som används.
”Vi har i dagsläget inte kommit överens med gruvan och underleverantören att externt kommunicera vårt samarbete”, skriver Volvo Cars presschef Kristin Boldemann Wester.
Samtidigt fortsätter dagbrotten på Halmahera att breda ut sig på urfolkets mark.
Just nu investeras omkring 40 miljarder kronor i nya gruvor, processindustrier och fabriker för batteridelar på öns östra sida. Organisationen Survival International liknar jätteprojektet – som invigdes av Indonesiens president i somras – vid en dödsdom för urfolket hongana manyawa.
Konsortiet bakom investeringarna leds av kinesiska CATL, världens största tillverkare av elbilsbatterier – och en nyckelpartner till Volvo Cars.
Den svenska tillverkaren tecknade redan 2019 ett långsiktigt mångmiljardavtal med CATL. Enligt handelsdata från den nederländska organisationen SOMO:s researchtjänst The Counter, som DN har tagit del av, beställde Volvo i fjol runt 41 000 batterier från CATL till sina fabriker i Belgien och USA.
Volvo Cars har åtagit sig att följa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Det innebär att bolaget har ansvar att agera när en affärspartner begår överträdelser – och att partnerskapet i sista hand kan behöva avbrytas.
DN har frågat Volvo Cars hur samarbetet med CATL rimmar med åtagandet. Presschefen Kristin Boldemann Wester skriver att företaget tar frågorna på allvar:
”CATL levererar i dagsläget inte några batterier till oss med nickel ifrån Indonesien, men är en viktig batterileverantör till oss och som sådan har vi en löpande dialog med dem om vår affärsrelation utifrån många aspekter.”
Ellen Moore, programdirektör för gruvor på den amerikanska miljöorganisationen Earthworks, säger att Volvo har ett ansvar att säkerställa att nickel från Indonesien inte kränker urfolks rättigheter eller skadar miljön.
– Åtaganden som bara finns på papper rensar inte upp i leverantörskedjorna eller minskar skadorna från gruvdrift, säger hon.
EU har beslutat att skärpa kraven på biltillverkare att granska sina leverantörskedjor och förebygga brott mot mänskliga rättigheter och miljö. Från 2027 blir så kallade batteripass obligatoriska, där varje batteri måste innehålla uppgifter om ursprung och hållbarhet.
Krista Shennum, researcher på organisationen Climate Rights International, anser att Volvo måste lägga korten på bordet redan nu.
– Vi efterfrågar inte affärsdetaljer som priser eller volymer, utan att få veta vilka gruvor de köper ifrån. De framställer sig som en ledare. Då borde de också öppet redovisa varifrån de får sina mineraler, säger hon.
DN har sökt CATL för en kommentar, utan att få svar.
