Bygget av batterifabriken invid Volvo Cars anläggning i Torslanda i Göteborg pågår sedan tidigt i våras.
I full produktion är det tänkt att den så kallade energikapaciteten från batterierna ska ligga på 50 gigawattimmar, strax under målsättningen för Northvolts – just nu kraftigt försenade – tillverkning i Skellefteå.
Det är bolaget Novo Energy som bygger fabriken i Göteborg och Volvo Cars och Northvolt äger 50 provcent vardera, där Volvo är primärt ansvarigt för ekonomin och Northvolt för batteritekniken.
Novo Energy har bedömt att bygget i Göteborg, på en yta motsvarande 80 fotbollsplaner, kostar kring 23 miljarder att färdigställa.
På lördagen skrev DN att Novo Energy ansökt om statligt stöd på 12,7 miljarder hos Energimyndigheten inom ramen för det så kallade Industriklivet.
Sedan Industriklivets start 2018 har beviljats totalt 6,4 miljarder kronor till 166 olika projekt. Ingen tidigare ansökan har varit ens i närheten av ett så stort belopp som framgår av det dokument hos Energimyndigheten om batterifabriken som är daterat den 19 augusti i år.
I Energimyndighetens handlingar anges att hela investeringen i Göteborg beräknas kosta 20,7 miljarder, att bolaget självt går in med 7,95 miljarder i egen finansiering och att det belopp som Novo Energy ansöker om är mellanskillnaden, alltså 12,7 miljarder.
Men de siffrorna ska inte tolkas som att Novo Energy har förhoppningar om eller anser sig berättigade till den summan, som skulle motsvara 61 procent av hela fabriksbyggets kostnad. Det säger kommunikationsansvarige Christian Jebsen i en kommentar till DN.
– I ansökan, som första gången skickades till Energimyndigheten för ett drygt år sedan, beskrivs, enligt ansökningskraven, bland annat Novos totala investeringsbehov, utöver egenfinansiering, på cirka 12,7 miljarder kronor.
– Detta täcks på flera olika sätt och ska inte förväxlas med det belopp vi ansökt om stöd för från Energimyndigheten, vilket är väsentligt lägre.
Jebsen säger också att de aldrig har ansökt om stöd från Industriklivet för hela investeringsbehovet.
– Vår förväntan har aldrig varit att Energimyndigheten skulle täcka det. Vad stödet från Energimyndigheten via Industriklivet slutar på, om något, avgörs när ansökan har handlagts, säger han.
På DN:s fråga om myndigheten inte tolkar dokumenten som att Novo Energy faktiskt ansöker om 12,7 miljarder svarar Christian Jebsen:
– De förstår att det inte är så, det förs en löpande dialog.
Vilken stödsumma som kan bli aktuell vill varken företrädare för Energimyndigheten eller Novo Energy i dag spekulera om. Men enligt uppgift till DN ligger ett sannolikt belopp på under miljarden.
Novo Energys ansökan bereds nu hos Energimyndigheten där man går igenom vad som kan betraktas som så kallade stödgrundande kostnader. Ett förslag till beslut kan också behöva prövas mot EU:s statsstödsregler där regeringen måste inhämta EU-kommissionens besked.
Den 6 mars i år lades grundstenen till bygget av batterifabriken i Torslanda av Volvo Cars vd Jim Rowan, Northvolts vd Peter Carlsson och Novo Energys vd Adrian Clarke.
Enligt kommunikationsansvarige Christian Jebsen löper allt enligt tidsplanen.
– Vi har i dag runt 400 anställda, vi har fått upp merparten av den första fabrikskroppen, den ska stå klar nästa år och det vi sagt om produktionsstart 2026 gäller.
Miljötillståndet medger produktion av 210 000 ton batterier per år, vilket är beräknat att räcka till kring en halv miljon bilar.
Bolaget räknar med att behöva anställa 2 500 personer till Göteborgsanläggningen.
Fakta.Så bedöms stöd från Industriklivet
Hur stor andel av ett företags stödberättigande kostnader (den så kallade stödnivån) som kan täckas av stödet från Energimyndigheten bestäms av EU:s statsstödsregler.
Stödnivån bestäms bl a dels utifrån vilken kategori som de olika aktiviteterna i projektet anses motsvara och dels utifrån storleken på företaget som ska ta emot stödet.
Av betydelse för bedömningen av ett företags storlek är även företagets
relation till andra företag, främst ägare, och graden av kontroll som andra företag utövar över företaget.
På tisdagen publicerade Riksrevisionen en granskning av just Industriklivet. och skriver att ”Industriklivet varken har utformats eller hanterats så att det så effektivt som möjligt kan bidra till industrins klimatomställning och Sveriges klimatmål.”
Källa: Energimyndigheten och Riskrevisionen