Pesten i mitten av 1300-talet brukar pekas ut som den värsta katastrof som någonsin drabbat Europa. Miljontals människor dog, med omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser som följd.

I dag vet vi att smittan orsakades av bakterien Yersinia pestis. Med hjälp av infekterade loppor, som antagligen åkte snålskjuts på råttor som i sin tur färdades med handelsfartyg, tog sig smittan till Europa österifrån, från områdena runt Svarta havet. År 1347 kom pesten till handelsstäder i nuvarande Italien, varefter den spred sig snabbt över hela kontinenten. Dödligheten var hög. I vissa regioner utplånades 60 procent av befolkningen. Till Sverige kom digerdöden, eller stora döden, som smittan kom att kallas här, någon gång mellan 1349 och 1350.

Men varför kom pesten till Europa just då? Den hade av allt att döma funnits i Centralasien i flera år dessförinnan.

Två forskare, Martin Bauch vid Leibniz-Institut für Geschichte und Kultur des östlichen Europa i Tyskland och Ulf Büntgen vid University of Cambridge i Storbritannien, har nu analyserat den kedja av händelser som resulterade i den största katastrofen av dem alla.

I ett försök att rekonstruera klimatet åren före 1437 analyserade forskarna historiska dokument, årsringar i trä, bland annat från Pyrenéerna, samt borrkärnor av is från Grönland och Arktis. Medan årsringarna avslöjar hur träden vuxit från år till år (vilket i sin tur beror på det omgivande klimatet), kan de små luftbubblor som ligger inkapslade i den gamla isen berätta om hur atmosfären såg ut för flera hundra år sedan.

Studien redovisas i Nature-tidskriften Communications Earth & Environment och enligt den visar de geokemiska analyserna att atmosfären innehöll betydligt mer svavel än normalt åren före pestutbrottet. Enligt forskarna kan det bara betyda en enda sak: vulkanisk aktivitet. Var detta eller dessa vulkanutbrott ägde rum är dock oklart, men utsläppen resulterade i att atmosfären påverkades så pass mycket att temperaturen sjönk kraftigt. Somrarna i södra Europa år 1345, 1346 och 1347 blev ovanligt kalla och blöta, något de skriftliga källorna också vittnar om.

Detta påverkade i sin tur skördarna och med hot om svält och uppror hängande över sig, gjorde handelsmännen i städer som Venedig, Genua och Pisa det enda rimliga. De utnyttjade sina goda handelsförbindelser. Just år 1347 lyckades deras fartyg till och med att köpa spannmål från mongolerna, ända borta vid Azovska sjön i norra Svarta havet. Någon svält blev det således aldrig, men ombord på de hemvändande fartygen fanns en ovälkommen gäst. Resten är, som det brukar heta, historia.

Fakta.Pest

● Smittämnet är bakterien Yersinia pestis.

● Olika sorters gnagare fungerar som värddjur för bakterien.

● Utbrott bland människor har i regel föregåtts av en omfattande spridning bland gnagare, oftast råttor.

● Människor smittas främst av bett från pestsmittade loppor.

● Den vanligaste formen är böldpest där lymfkörtlarna blir till stora varbölder.

● Om bakterien når lungorna kan resultatet bli lungpest, där förloppet är särskilt snabbt och där dödligheten i det närmaste är 100 procent utan behandling. Till skillnad från böldpest kan lungpest smitta mellan människor.

● I dag kan pest behandlas med antibiotika, även om det är viktigt att behandlingen sätts in tidigt i sjukdomsförloppet.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Share.
Exit mobile version