Det råder en entusiastisk stämning i konferensrummet på våning 13 på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall är på plats när sjukhusets AI-arbete inom strokevården presenteras.
– Detta är faktiskt hoppfullt, säger hon.
Det var här på Sahlgrenska som världens första trombektomi genomfördes 1994. Ingreppet går ut på att med en kateter dra ut blodproppar ur hjärnans större blodkärl och utförs numera nästan dagligen på sjukhuset.
I bästa fall kan det leda till att patienten blir helt återställd. Men då måste det gå snabbt, betonar Petra Redfors, neurolog och vårdenhetsöverläkare för stroke.
– Time is brain. Så brukar vi säga på vår enhet. Ju fortare man agerar, desto mer hjärnvävnad går det att rädda, säger hon.
Sahlgrenska är det enda sjukhuset i Västra Götaland där trombektomier utförs. Här har man aktivt jobbat för att trimma vårdkedjan i flera år. Även innan AI:s intåg lyckades man korta tiden från ankomst till Sahlgrenska till det att blodproppen hade tagits ut till 28 minuter.
Om en patient sökte vård på ett sjukhus ute i regionen kunde undersökning och behandling ta flera timmar. Där måste läkare, utifrån bland annat skiktröntgenbilder och blodflödesundersökning, avgöra om patienten ska skickas till Sahlgrenska för trombektomi.
För en ovan läkare kan det ta längre tid att ställa rätt diagnos, förklarar Alexandros Rentzos, överläkare i neuroradiologi och neurointervention vid Sahlgrenska.
– Hos oss fattar vi den sortens beslut varje dag. De har inte samma volymer av strokepatienter på de andra sjukhusen i regionen. Vi gör utbildningsinsatser och de blir bättre, men sedan går de vidare till nästa tjänst. Det finns alltså alltid en grupp läkare på akuten och radiologin som är lite oerfarna, säger han.
Det är där som AI-appen Brainomix enligt honom gör störst skillnad. Sedan maj 2022 används den på regionens alla strokesjukhus. Medan en patient undersöks matas appen med bilder och data som den tolkar automatiskt.
På så vis kan den inom några minuter utesluta en blödning, lokalisera en blodpropp och skapa en färgkarta över blodflödet som visar vilka delar av hjärnan som går att rädda.
– Det är grönt eller rött. Som ett trafikljus, säger Petra Redfors.
Hon berättar om en patient som hade vaknat med förlamning i ena sidan av kroppen. På sjukhuset i hennes kommun kunde varken läkaren eller AI hitta någon propp – men tack vare färgkartan i appen var det tydligt att en stor del av hjärnan var påverkad.
– Det tog mindre än 20 minuter innan ett beslut fattades. En helikopter skickades och vi tog ut proppen. Nästa dag kunde patienten gå ute på avdelningen, äta frukost och prata, säger hon.
AI-verktyget har utvecklats av forskare vid Oxfords universitet och tränats på hundratusentals röntgenbilder från sjukhus över hela världen. Innan implementeringen har den i flera studier visat sig vara pålitlig och säker som komplement i strokevården.
– Den har väldigt hög träffsäkerhet. AI bidrar inte i det här fallet till felbehandling utan snarare till falska positiva svar. Men hellre det än att den missar något, säger Petra Redfors.
Enligt Alexandros Rentzos, som är verksamhetsansvarig för införandet av appen, har Brainomix lett till tidsvinst på 21 minuter i snitt per patient.
För patienter som sökt vård på sjukhus i regionen har det gått mellan 10 och 40 minuter snabbare.
– Det leder till mer jämlik vård för de som insjuknar långt bort från de här centrumen för stroke, säger han.
Vem bär ansvaret om AI tolkar fel och det leder till patientskada?
– Ansvaret ligger alltid på oss. Även om appen inte visar på några proppar måste läkaren granska bilderna själv. Man ska använda AI som stöd, den ska inte fatta några beslut.
Efter presentationen säger socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall att regeringen vill se mer AI-driven vård i Sverige.
– Det här är otroliga grejer. Jag tänker på patienten som kunde gå redan nästa dag och vad det betyder för en människas livskvalité. Det här borde införas överallt, säger hon.
Läs mer: AI hjälpte till när Ingbritt fick en stroke
Fakta.Stroke
● Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att du plötsligt förlorar olika förmågor som tal, rörelser, känsel och syn. Det kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus.
● Symtom på stroke är till exempel domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kroppshalvan. Synstörningar på ena ögat eller båda ögonen, svindel och yrsel.
● Varje år drabbas runt 25 000 personer av stroke i Sverige. Över 5 000 av dessa personer avlider.
● Strokesymtomen kan ibland gå över inom några minuter eller timmar, vilket kallas TIA.
Källa: 1177 och Socialstyrelsen




