Stockholmsenkäten, som genomförs på initiativ av Stockholms stad, är en återkommande undersökning som sedan 70-talet har kartlagt ungas liv. Den vänder sig till ungdomar i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet som får svara på frågor om allt från droger och kriminalitet till psykisk hälsa.
I årets enkät har 37 744 elever från Stockholms län deltagit. Svaren visar på flera glädjande trender. Bland annat fortsätter användningen av narkotika att minska. Nivåerna är nu de lägsta sedan mätningarna i Stockholmsenkäten inleddes.
– Det finns signaler från olika håll i samhället om att narkotikan är allt mer tillgänglig, allt mer billig och finns närmare människors vardag. Men det är inget som vi ser bland de som går i nian och tvåan på gymnasiet, säger Jonas Melinder, utvecklingsledare för frågor som rör alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar på Länsstyrelsen Stockholm.
Även användningen av lustgas har minskat markant. Den har i det närmaste upphört. Däremot har alkoholkonsumtionen ökat efter att ha sjunkit en längre tid.
– Det verkar framför allt gälla tjejer i gymnasiet. De svarar också i högre utsträckning än tidigare att de dricker sig berusade, säger Jonas Melinder och påpekar att det är betydande skillnader på siffrorna för narkotikaanvändning och alkoholkonsumtionen i länets kommuner.
– I kommuner med lite bättre socioekonomisk ställning så konsumerar elever och ungdomar mer alkohol och narkotika.
Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, bekymras särskilt mycket över det ökande drickandet.
– Kalla mig tråkborgarråd, men jag tycker att vi har ett ansvar att föra en politik som minskar drickandet bland unga, säger han.
En ihållande trend som tycks vara mycket svår att bryta är att det bland flickor finns en stor andel som mår dåligt. Många tjejer upplever både ångest och nedstämdhet. Drygt hälften av flickorna svarar att de känner sig mycket eller extremt stressade av skolarbetet, jämfört med omkring en fjärdedel av pojkarna.
– Flickorna mår sämre än killar, säger Kajsa Lönn Rhodin, utvecklingsledare på enheten för social utveckling på Länsstyrelsen Stockholm.
En bland många bakomliggande faktorer här skulle kunna vara att flickor ägnar betydligt mer tid åt sociala medier där de översköljs av krav och svåruppnådda ideal.
– Killar tillbringar också mycket tid framför sina skärmar, men deras flöden är så olika, säger Kajsa Lönn Rhodin.
70 procent av både flickorna och pojkarna svarar att de tillbringar för mycket tid framför skärmar.
En annan betydelsefull faktor skulle enligt Kajsa Lönn Rhodin kunna vara att flickor inte är lika fysiskt aktiva som killar. Forskning har visat att just fysisk aktivitet är bra för måendet och såväl flickor på högstadiet som gymnasiet uppger att de tränar betydligt mindre än pojkar. Detta motiverar flickorna enligt enkätsvaren med tidsbrist.
– Det kanske i sin tur hänger ihop med den ökande pressen och stressen som inte bara finns i skolan utan också i sociala medier. Man ska se ut på ett visst sätt och man ska ha en hudvårdsrutin som tar hur lång tid som helst, säger Kajsa Lönn Rhodin.
Beträffande de stora skillnaderna mellan flickor och pojkars mående så påpekar Kajsa Lönn Rhodin att det skulle kunna vara så att undersökningarna inte lyckas fånga upp killarnas psykiska mående.
– Vi vet att det finns skillnader i normer när det gäller hur killar pratar om känslor. De kanske blir utagerande istället eller så tar det sig andra uttryck.
Läs mer:
Här blir 9 av 10 ungdomar drogfria
Ungas alkohol- och drogkonsumtion fortsätter minska
Allt fler unga i Stockholm mår dåligt av sitt spelande
