Utvecklingen av artificiell intelligens har nått ett nytt avgörande genombrott. En AI-modell från företaget Open AI har kommit fram till en lösning på ett 80 år gammalt och välkänt matematikproblem.
– Jag är fortfarande lite i chock, säger Svante Linusson, professor i matematik vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm.
Problemet formulerades år 1946 av den ungerske matematikern Paul Erdős och handlar om hur många lika långa streck det är möjligt att dra mellan punkter på ett stort pappersark. Erdős var känd för att ställa frågor som såg bedrägligt enkla ut men som det kunde ta skickliga matematiker decennier av hårda ansträngningar att lösa. Ibland, som här, utlovade han en summa pengar till den som lyckades.
Frågan om strecken mellan punkterna ansågs vara särskilt intressant, och det var ett av Paul Erdős favoritproblem som han ofta återkom till. Många andra matematiker har lagt ned mycket arbete på det.
AI:n som löste problemet skrev också en forskningsartikel om lösningen.
– Hade det varit en människa som gjort det hade artikeln kunnat bli publicerad i de allra vassaste tidskrifterna, och personen hade varit stark kandidat för jobb på de allra flesta universitet i hela världen, säger Svante Linusson.
Paul Erdős själv förmodade att flest antal streck går att dra om punkterna ligger i ett rutnät. Senare har andra matematiker hittat andra mönster som ger något fler streck. Men det senaste genombrottet skedde för mer än 40 år sedan. Fram tills nu har ingen kunnat bevisa om det verkligen var det bästa alternativet, eller om det finns en övre gräns för hur många streck som går att dra.
AI:n lyckades visa att Erdős förmodan var helt fel, och att det finns andra sätt att arrangera punkterna på som kan ge avsevärt många fler streck.
– Den hittade verktyg inom en annan del av matematiken. Och den använder dem på ett mycket elegant sätt. Den har på något sätt förstått flera vitt skilda matematikområden och hur den ska tillämpa dem på det här problemet, säger Svante Linusson.
Utvecklingen går mycket fort nu. För några månader sedan hade detta inte varit möjligt, enligt Svante Linusson.
– Jag hör om allt fler som tar sina gamla favoritproblem och ser om AI:n kan hjälpa dem där de gått bet tidigare. Och ibland lyckas den. På något vis har man lyckats skapa en AI-modell som kan resonera logiskt i många, många steg, och få det rätt. Det är oerhört imponerande, och också på många sätt lite skrämmande, säger han.
Det finns all anledning att tro att vi bara har sett början på vad AI klarar av att göra. Konsekvenserna blir förstås stora för världens matematiker.
– Någon sa att det kanske är en gudomlig rättvisa bakom detta. Det är ju matematiker och programmerare som har skapat AI. Och nu är det programmerare och matematiker som är först med att blir ersatta av modellerna.
Men att lösa svåra matematikproblem är knappast företagens slutmål.
– De satsar ju hundratals miljarder på sina AI-modeller. Och den betalningsförmågan finns inte hos matematikprofessorer. Detta är mer som reklam för dem, säger Svante Linusson.
Matematik är ett bra område att testa modellernas förmåga på, eftersom det finns väldefinierade problem där det är tydligt om svaret är rätt eller fel.
– Vad de ska ha dem till sen kan man bara fantisera om. De kan kanske ersätta ekonomiavdelningarna på företag, och annat där det finns betalningsförmåga.
Utvecklingen kan också ge oss bättre teknik.
– Våra mobiltelefoner fungerar tack vare en massa superavancerad matematik. Kan man lösa fler matteproblem kan vi kanske göra dem ännu smartare, säger Svante Linusson.
Men modellerna kanske bara blir tillgängliga för den som har råd att betala, samtidigt som många människor förlorar sina jobb när de blir ersatta av en AI.
– Det jag ser som det mest farliga är att ondsinta personer kan ta fram AI-modeller som kan knäcka alla våra datorsystem och utpressa oss på pengar och tjänster. Då blir vi inte förslavade av AI:n, men av den som kontrollerar AI:n.
Det finns många möjliga dystopiska framtidsscenarier. Därför måste frågan om AI och AI-utvecklingen sättas högt upp på den politiska dagordningen, menar Svante Linusson.
– Det pågår en massa kriser i världen nu. Det är klimatkrisen, det är Trump, det är Ukrainakrisen, det är Hormuzsundet, det är elektrifieringen… Men det här kanske överskuggar allt, säger han.
– När man ser tillbaka på vår tid kanske det är AI som vi borde ha fokuserat mest på. För det är det som kan förändra samhället mest, om det inte blir bra.
För att dra det ännu längre: Kommer det att vara människor eller något annat som ser tillbaka på historien i framtiden?
– För en vecka sedan hade det bara varit ett skämt för mig. Men nu är jag lite osäker på om det verkligen är ett skämt längre, säger Svante Linusson.
Fakta:Paul Erdős, 1913–1996
Ungersk matematiker.
Född 1913 i Budapest i Österrike-Ungern.
Son till två judiska matematiklärare.
En av historiens mest produktiva matematiker. Publicerade fler än 1 500 vetenskapliga artiklar, de allra flest tillsammans med andra medförfattare.
Såg matematik som en social aktivitet.
Under större delen av sitt vuxna liv reste han runt mellan andra matematikers hem. Värden förväntades ta hand om hans tvätt och stå för mat och husrum medan de löste matematikproblem tillsammans.
Formulerade många problem och antaganden. De som ännu inte är lösta kallas Erdős problem.
Dog i hjärtinfarkt 1996 under en matematikkonferens i Warszawa i Polen.
Läs mer:
”Under en halvtimme löste AI:n det jag försökt under hela min karriär”
Linus Larsson: Musk har en poäng – Open AI skulle bli något annat
