Det numera ökända hantaviruset har gnagare som värddjur och dessa blir som regel inte sjuka av det. Däremot kan det med urin, avföring eller saliv smitta från djur till människa, så som varianten puumalavirus orsakar sorkfeber i exempelvis Sverige när det andats in via dammpartiklar eller annat.
En annan variant är det nu aktuella andesviruset som endast i sällsynta fall sprids mellan människor. Medan puumala orsakar förhållandevis lindriga besvär har andes en dödlighet på mer eller mindre en tredjedel av de smittade patienterna på hemmaplan i Argentina och Chile.
Hittills har tre personer dött med hantavirusets andesvariant och att antalet bekräftat smittade är inte fler än nio med koppling till kryssningsfartyget m/v Hondius. Oron för pandemiliknande spridning kan därmed sägas vara obefogad, men så kallade zoonoser ökar globalt med stora utmaningar för folkhälsan, enligt forskarna Frauke Ecke och Hussein Khalil på Sveriges lantbruksuniversitet.
– Våra studier om sorkfeber och andra smittor hjälper oss att förstå, varna för, och lindra framtida utbrott av djurspridda sjukdomar. I flera EU-projekt utvärderar vi dessutom hur insatser som till exempel naturvårdsrestaurering och när vilda djur återinförs genom ”rewilding”, kan bidra till att minska förekomst och spridning av djurspridda sjukdomar, säger de i ett pressmeddelande.
Forskarna hävdar att ökningen i första hand beror på förstörelse av naturliga livsmiljöer, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar. Vid sidan av gnagare sprids zoonoser i form av bakterier, virus eller parasiter som regel via exempelvis livsmedel, myggor, loppor, flugor och fästingar.
Läs mer:
Ännu en svensk isolerad på grund av hantavirus
Marianne Björklund: Jag satt isolerad i veckor – galenskapen var nära
Felaktigheter om hantaviruset sprids av covidskeptiker
