Andelen elever i anpassad grundskola ökar – ”Vi har inte en entydig förklaring”

Sverige beräknas ha 172 000 färre barn i grundskoleåldern om tio år. Uppemot 700 skolor kan behöva stänga. Den prognosen skrev DN om i höstas.

En helt annan trend syns när det gäller det som kallas anpassad grundskola, det som fram till 2011 hette särskola där elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada studerar.

Skolverket skrev i en rapport för ett år sedan att andelen elever i anpassad grundskola ökat sedan läsåret 2016-17. I dag omfattar den 18 394 elever och motsvarar en andel på 1,68 procent.

Myndigheten noterade att utvecklingen sammanfaller med ökningen av antalet barn med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning i Socialstyrelsens patientregister – samtidigt som antalet barn som föds med den diagnosen minskar.

Utvecklingen spretar. I 30 kommuner hade andelen i anpassad grundskola sjunkit samtidigt som den stigit med över 100 procent i 99 kommuner.

Två av tre elever i skolformen är pojkar och deras andel ökar. Andelen elever med utländsk bakgrund var enligt Skolverket 45 procent, att jämföra med 27 procent i hela grundskolan. Studien pekade också på att antalet elever med utländsk bakgrund i skolformen från år 2020 till 2025 ökat med 57 procent, jämfört med 29 procent för barn med svensk bakgrund.

Studien nämner att i intervjuer med tjänstepersoner svarade några att ökningen i tid kopplades till flyktingmottagandet 2015.

Skolverket bedömde att den främsta anledningen till ökningen var att elever kommer till anpassad grundskola i yngre åldrar än förr, men studiens författare sa samtidigt att det inte ”fullt ut kan förklara” utvecklingen.

Man uppmanade kommunerna att ”själva analysera hur processerna för att elever mottas i anpassad grundskola fungerar.”

I statistiken sticker Göteborgs kommun ut. Andelen i anpassad grundskola är där klart högre (2,21 procent) än i Stockholm (1,36) och Malmö (1,85) liksom i riket som helhet (1,68), enligt DN:s jämförelse av Skolverkets siffror för innevarande läsår.

I samma rapport noteras att antalet lågstadieelever i anpassade grundskolan i Göteborg de fyra senaste åren ökat med 82 procent. Det kan jämföras med 43 procent i landet som helhet.

I en färsk rapport till politikerna i just Göteborg förvarnas också om att ökningen slår direkt mot ekonomin. Elevpengen i anpassad grundskola är betydligt högre och det ställs särskilda krav på lokalerna. För nästa år beräknas kostnaden för Göteborgs stad stiga med 30 miljoner.

Elisabet Sandström är verksamhetscontroller vid Göteborgs stads grundskoleförvaltning. Hon säger:

– Vi har också funderat mycket över hur det kommer sig att det ser ut så här jämfört med andra storstäder. Vi har väl inte heller en entydig förklaring. Men vi kan se att vi har tagit in fler i lägre åldrar än rikssnittet. Då blir det ju fler.

Andelen med utrikes bakgrund i anpassad grundskola är också klart högre än rikssnittet. Kan det handla om språkbrister som leder till fler med anpassad skolgång?

– Det här är en komplex fråga som vi behöver analysera vidare. En delförklaring kan vara att Göteborg generellt har en högre invånare med utrikes bakgrund än i landet i stort och att det eventuellt återspeglas i antal elever i anpassad grundskola.

Är det lätt att placeras i anpassad grundskola i Göteborg ?

– Jag är trygg med att vi har en väl fungerande mottagningsprocess. Vi har trimmat in den under ett par år, men om praxis skiljer sig jämfört med andra på något betydande sätt som gör att vi får in barnen i tidigare ålder vet jag inte.

Riksförbundet FUB med 25 000 medlemmar arbetar för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Förbundssekreteraren Christina Heilborn säger att Skolverkets rapport bekräftar deras egen bild.

Heilborn anser att rapporten om läget i Göteborg visar att det behöver analyseras djupare varför bedömningarna ser så olika ut i kommunerna.

– Det finns en risk att det inte blir en likvärdig och rättssäker skolgång. Det verkar som att metodiken behöver granskas.

Det som kanske främst oroar FUB-chefen är personalens kompetens.

– I anpassade grundskolan är 88 procent av lärarna obehöriga. Det är verkligen en krisnivå och i anpassade skolan är det ju extra viktigt med specialutbildade pedagoger. Läget leder till en extra utsatthet för de här eleverna, säger Christina Heilborn.