Runt den svenska filosofen Anders Sandbergs, 53, hals hänger en medaljong i rostfritt stål med detaljerade medicinska instruktioner.
Om Sandberg tas in på akuten och avlider ska sjukhusets personal omedelbart ringa ett nummer i USA.
Då skickas ett team som ska hämta honom och frysa ner hans hjärna, för att i en avlägsen framtid kunna återuppliva honom.
Framtidsforskaren Sandberg, med en bakgrund vid Oxfords och Stockholms universitet, har nämligen en längre tid gjort inbetalningar på en livförsäkring som ska täcka kostnaderna för nedfrysning hos stiftelsen Alcor Life Extension i Arizona.
– Men för att jag är en snåljåp tänkte jag att jag sparar pengar på att bara frysa ner hjärnan. Jag lever ju ändå ett cerebralt liv, och om man i framtiden kan återuppliva en människa kan man kanske också klona en kropp, säger Sandberg.
Fältet som den amerikanska stiftelsen Alcor forskar i, kryoteknik, är experimentellt, spekulativt och flitigt utnyttjat i science fiction.
Komikern Mike Myers drar det till sin spets i James Bond-parodin ”Austin Powers” (1997), där huvudpersonen fryser ner sig på 1960-talet för att göra storstilad comeback 30 år senare.
I verkligheten finns inga bevis på att metoden fungerar. Inget däggdjur har återupplivats ur ett nedfryst tillstånd. Anders Sandberg har en ”låg men hoppfull förväntan”.
– Sannolikheten är kanske tio procent. Men det är värt att betala för, när alternativet är att vara död. Tekniken utvecklas snabbt, säger Sandberg, som HBL träffar under en internationell konferens om kryoteknik i Stockholm.
Till metodens utmaningar hör att med hjälp av antifrysmedel få ner temperaturen i kroppen utan att det bildas iskristaller som förstör vävnaden.
Vidare borde nedfrysningen inledas direkt efter dödsögonblicket, innan vävnaden börjar brytas ner.
– Får jag dåliga nyheter av mina läkare borde jag åka till USA och tillbringa den sista tiden på sjukhus där, så att behandlingen kan börja genast då jag dör, säger Sandberg.
I Åbo uppdagades nyligen ett fall där en man bevarat sina avlidna föräldrar i frysboxar. Det var enligt mannen utifrån en specifik önskan från föräldrarna, som tagit intryck från USA.
Den kryotekniska behandling som den amerikanska stiftelsen Alcor sysslar med är emellertid något helt annat. Kropparna lagras i tankar med flytande kväve, vid minus 196 grader. Vid sådana temperaturer sker nästan inga kemiska reaktioner.
– Det spelar ingen roll om det går tio eller hundra år innan patienten kan återupplivas, säger Sandberg.
Visionen öppnar ett bråddjup av etiska och juridiska frågor, inte minst inom den målgrupp för vilken nedfrysning kan framstå som särskilt hoppingivande: de som lider av en dödlig sjukdom.
Anders Sandberg berättar om en kvinna i 20-årsåldern som diagnosticerades med hjärncancer och skrev på ett kryotekniskt kontrakt i hopp om ett framtida botemedel.
– Det anser jag vara ett mycket rationellt val. Historien visar att vi kunnat bota otaliga sjukdomar som tidigare ansågs obotliga, säger Sandberg.
Om man tror på metoden är det av största vikt att i synnerhet hjärnan är i gott skick vid nedfrysningsögonblicket. Om en patient med till exempel Alzheimers sjukdom låter sjukdomen gå för långt finns inte mycket att bevara.
Här uppstår kritiska frågor där kryoteknik kopplas till eutanasi, som bara ett fåtal länder tillåter.
– Jag tror kryoteknik kan fungera bra tillsammans med dödshjälp, men det är väldigt känsligt, säger Sandberg.
Potentiellt finns också risken för att allvarligt sjuka patienter utnyttjas av aktörer som vill slå mynt av en av människans starkaste drifter: ångesten inför döden.
– Det måste byggas pålitliga organisationer som håller hög standard och fortsätter existera, gärna i flera hundra år. Det stämmer att många gjort sig rika på att sälja ”livsförlängande medel”. Men kryoteknik har ännu inte varit särskilt populärt, kanske för att många tycker det är skrämmande, säger Sandberg.
Globalt finns i dag ungefär 500–600 nedfrysta kryoteknikpatienter, de flesta i USA. Flera tusen har skrivit på kontrakt för proceduren.
Betraktar man kryoteknik som en potentiell behandling inom hälsovården skulle de höga kostnaderna i dag ställa proceduren på kollisionskurs med principen om lika rätt till vård oberoende av förmögenhet.
Sandberg berättar att han betalar ungefär 100 dollar i månaden på en 150 000-dollars livförsäkring.
– Just nu är kryoteknik något väldigt specifikt, men skulle metoden införas i hälsovården kan den göras mycket billigare genom de skalfördelar man kan få, bedömer han.
Ytterligare en ekonomisk fråga är om en nedfryst person, som enligt planen senare ska väckas till liv, ska förklaras juridiskt död eller inte, eftersom det påverkar hur arvet fördelas.
Antingen är arvet låst hos den nedfrysta personen, eller så riskerar personen – vid en högst oviss framtida återupplivning – att vakna upp utblottad då arvet för länge sedan fördelats.
– Givet det osäkra nuläget är det enklast att dödförklara personen så att arvet tillfaller barnen. En lösning är att sätta upp stiftelser i syfte att dela ut pengar till återupplivade patienter, säger Sandberg.
Själv är Sandberg hoppfull till att återupplivning av nedfrysta människor kan bli verklighet ”inom några decennier”. Han påpekar att till exempel IVF med frysta embryon, som i dag är standard, länge betraktades som ren fiktion.
Den mest grundläggande frågan till Anders Sandberg återstår: varför?
– För att jag tycker väldigt mycket om att leva. Jag vill bidra till världen och skapa saker, och det är svårt att göra om jag är död. Som framtidsforskare är jag villig att hamna i en framtid som glatt skrattar åt hur fel jag hade i mina teorier om framtiden.
Säg att det verkligen lyckas, men det tar flera hundra år. Du vaknar i en tid där allt är främmande och alla du någonsin brytt dig om för länge sedan är borta. Hur hanterar man det?
– Det är det som skrämmer med kryoteknik, fasan över att vara helt ensam. Det är inte en bra situation, men den är fortfarande bättre än att vara död. Jag ser kryoteknikpatienten som en flykting över tidens världshav, till en framtid som vi hoppas är beboelig.
Hoppet om kryoteknik som ungdomens källa kan kännas starkast i livets sista stunder, då kroppen ofta är utsliten. Sandberg ser optimistiskt även på sådana situationer.
– Om man har teknik för återupplivning borde man kunna fixa även en sliten kropp med regenerativ medicin.
Sandberg förhåller sig till frågan med vetenskaplig nyfikenhet, men tillstår att det inte finns några garantier alls. Kryoteknikföretagens finansiering kan tryta, tekniska fel kan leda till att tusentals nedfrysta kroppar snabbt tinar och ruttnar.
– Inget i livet är säkert. Frågan till envar är om man tycker att chansen är god nog för att det ska vara värt det. En del tycker framtiden är mörk, själv är jag ganska optimistisk.
– Och den som är nedfrusen har all tid i världen.
Fakta.Kryoteknik
Kryoteknik innebär att människor bevaras i extrem kyla efter döden i hopp om att medicinen i framtiden utvecklas så att de kan återupplivas.
Kroppen eller hjärnan bevaras då genom så kallad kryopreservering vid cirka minus 196 grader för mycket lång tids lagring.
I dag finns inga vetenskapliga belägg för att människor kan återupplivas efter nedfrysning.
Ändå erbjuds kryoteknisk bevaring av organisationer i Europa, bland annat i Tyskland och Schweiz. Därutöver finns etablerade organisationer i Nordamerika, exempelvis Alcor Life Extension Foundation. Alcor är en icke-vinstdrivande stiftelse.
Läs mer:
Exotiska fästingarna du ska hålla koll på: ”Stora och aggressiva”
