Sveriges nye arméchef Johan Pekkari vill inte riskera att hans personal hamnar i fängelse på grund av att truppminor är förbjudna i Sverige men tillåtna i Finland.
Knappt har han tillträtt som Sveriges arméchef när generalmajor Johan Pekkari gör sin första resa i den nya tjänsten till Finland för att träffa chefen för Finlands armé, generallöjtnant Pasi Välimäki.
Pekkaris finskklingande namn kommer från hans tornedalska bakgrund på pappans sida. Själv talar han inte meänkieli som fadern, något han säger att han önskar att han kunde.
Det är ingen slump, utan kutym, att den nye arméchefens första utlandsresa går till grannlandet i öster. Men den här gången är tidpunkten ovanligt intressant. Några dagar tidigare kom beskedet att Sverige skickar militär hjälp till Finland för att bekämpa drönare.
Samma morgon stängde Finland återigen havsområdet i östra Finska viken för att Försvarsmakten skulle kunna skjuta ner förirrade ukrainska drönare utan fara för allmänheten. Och samma dag anklagade Tyskland Ryssland för att ligga bakom den explosiva drönare som upptäcktes på flygplatsen i Leipzig i augusti.
Eftersom tiden är knapp när HBL träffar arméchefen strax innan han ska åka tillbaka till Stockholm går vi rakt på sak:
Hur ser du på risken för att Ryssland försöker genomföra en militär insats någon annanstans i Europa än i Ukraina?
– Jag talar ogärna om risker, eftersom det lätt blir en fråga om sannolikheter och det är inte mitt uppdrag. Mitt jobb är att tänka worst case, alltså utgå från det värsta scenariot.
– Det måste vi planera utifrån. Om striderna i Ukraina tar slut måste vi noga följa vad Ryssland gör. Detsamma gäller utvecklingen längs Finlands gräns och den baltiska gränsen. Det är otroligt viktigt att hålla koll och upprätthålla en gemensam lägesbild.
Pekkari vill inte bedöma om Ryssland kommer att slå till mot exempelvis Finland, Baltikum eller någon av de strategiska öar som ofta nämns i spekulationerna: Gotland, Svalbard eller Åland. Men han säger att Ryssland tydligt har markerat att landet ifrågasätter den regelbaserade världsordningen.
– Ryssland har redan visat att de är beredda att försöka flytta gränser med våld. Det är någonting som vi måste ta med i planeringen. Tar jag på mig ryska glasögon ser jag ett Europa som bygger ut och stärker sin militära förmåga. Det noterar Ryssland, och därför måste vi också vara vakna här och nu.
Förra veckan kom beskedet att Sverige skickar militärt stöd till Finland, främst örlogsfartyg och stridsflyg. Men det kan också bli aktuellt att armén, som Pekkari leder, bidrar om det behövs för att avlasta Finland.
– Vad man väljer att genomföra beror på det operativa läget och vilket behov Finland har. Vi har förmågor att påverka drönare i både Sverige och Finland.
Den nya svenskledda Natostyrkan FLF Finland, som ska försvara norra Finland och Nordkalotten, har lämnat planeringsstadiet och börjat ta konkret form. Den svenska stridsgruppen utgår från Boden, medan ledningsstaben byggs upp i Rovaniemi. Samtidigt ska soldaterna regelbundet öva i Finland.
Pekkari beskriver satsningen som ett direkt svar på det försämrade säkerhetsläget i Europas nordligaste hörn.
Med i Natostyrkan är de nordiska länderna, Frankrike, Storbritannien och Italien. Nu handlar arbetet om att klargöra hur de åtta deltagande länderna ska bidra till styrkan.
– Grunden är det svensk-finska samarbetet och den gemensamma krigsplaneringen. Det ger oss en robust bas att stå på.
Hur stor betydelse har det som sker på ryska sidan av gränsen när ni planerar hur den nya styrkan ska fungera?
– Vi gör inte om planeringen från dag till dag utifrån vad som sker på andra sidan gränsen. Men vi följer noga utvecklingen, både i Ukraina och i den ryska militära uppbyggnaden.
Till skillnad från Sverige har Finland, på grund av hotet från Ryssland, lämnat Ottawakonventionen som förbjuder truppminor. Experter i Sverige och Finland varnade nyligen i Officerstidningen för att svenska officerare som leder allierade förband i Finland och Lettland riskerar fängelse eftersom Sverige håller fast vid förbudet mot personminor.
Också Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har sagt att han inte vill ha begränsningar i onödan och önskar ”bästa möjliga effekt för sin personal att lösa sina uppgifter”.
ÖB har lyft frågan och experter har varnat för att dina officerare riskerar fängelse om de har att göra med truppminor i Finland. Vad anser du?
– Svensk lagstiftning är tydlig: den som befattar sig med truppminor riskerar att dömas. Det är ett personligt ansvar, både för mig som chef och för mina soldater. Så länge regelverket ser ut som det gör kan vi inte hantera de vapentyperna.
Är det ett problem?
– Jag kommer inte att riskera att min personal hamnar i fängelse. Då får man tillämpa det som inom Nato kallas caveats, alltså nationella begränsningar för vad ett förband får göra.
Hur påverkar det arbetet?
– Om Sverige och Finland har olika regelverk måste vi ta hänsyn till det i planeringen. Sett ur militär logik är det alltid enklare om regelverken är desamma.
Pekkari hoppas att de politiska makthavarna väger in alla perspektiv och kommer fram till ett avvägt beslut.
– Sedan får vi i Försvarsmakten förhålla oss till det, oavsett om regelverket ligger fast eller förändras.
Läs mer:
Expert: Trumpadministrationens affärer viktigare än Ukrainas suveränitet
Putin och USA:s sändebud håller Ukrainasamtal i Moskva
Svenska stridskrafter ska stärka finskt luftförsvar
