Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Det lät tidigare som att mötet vid Öresund kunde bli en ganska avspänd tillställning för utrikesministrarna. Men det kan vi glömma – en huvudperson är på krigsstigen.
USA:s utrikesminister Marco Rubio brukar betraktas som sansad och Natovänlig. I vintras kallade han Europa för USA:s ”uppskattade allierade och äldsta vänner”.
Men när Spanien, Italien och Storbritannien begränsade eller stoppade USA från att använda baser i kriget mot Iran – då briserade Rubio.
– Om vi nu har nått en punkt då Natoalliansen innebär att vi inte kan använda baserna. Varför är vi då med i Nato? sa han i Fox News redan i slutet av mars och la till att USA kommer att se över sin Natorelation.
Argumentationen haltar. USA blandar ihop beslut från enskilda regeringar med Nato som helhet. Men den visar något som amerikanerna tycker är viktigt med Nato: USA:s baser i Europa är ett medel för att utöva global militärmakt.
I Natohögkvarteret har utspelen ökat kriskänslan kring den transatlantiska relationen.
Den förre generalsekreteraren Anders Fogh Rasmussen strödde salt i såren när han i förra veckan beskrev Nato som ett förbund i ”upplösning”.
På alliansens insida räknar man med att Marco Rubio kommer att leverera ett bittert budskap i Helsingborg. Inget totalt sammanbrott – men en utskällning, där framför allt Spanien är i skottgluggen.
Den spanska regeringen stängde både baser och luftrum för de amerikanska flyg som skulle delta i attackerna mot Iran.
För arrangören Sverige blir detta det viktigaste diplomatiska dansnumret på länge. Målet är att dämpa känslorna, hålla ihop alliansen – och få ministrarna att flyga hem med någon form av tillförsikt.
Utrikesministermötet ska nämligen kratta manegen för det stora toppmötet i Ankara i juli, som än en gång har potential att bli kaosartat.
I fjol lyckades generalsekreteraren Mark Rutte stryka Trump medhårs så att presidenten lämnade nöjd och belåten. Då var den stora grejen att medlemmarna skulle lägga fem procent av BNP på försvar.
I år måste Rutte lugna Trump igen. Det kan bli svårare. Presidenten tycker sig vara förrådd av allierade som svikit i Irankriget. Han ältar hur USA betalar för Europas säkerhet, utan att Europa gör någonting för USA.
Strategin för att blidka amerikanerna är att berätta historien om ”burden shifting”, alltså hur Europas ledare lyfter över försvarets bördor från USA till sina egna axlar.
Rubio och Trump kan vänta sig en parad av ministrar som visar hur just deras land köper nya vapensystem, skakar fram soldater och bygger totalförsvar.
Den kampanjen startar redan i Helsingborg, där Sverige på torsdagskvällen ska försöka charma gästerna med en kunglig middag på Sofiero slott.
Men det Nato, och USA, tittar på är vilken försvarsförmåga som länderna faktiskt levererar. Här ligger Sverige på plus, med konkreta satsningar som fregatterna och ett löfte om att nå Natos femprocentsmål redan år 2030 – fem år före deadline.
Det är sådant som Natos ledare hoppas på när USA utvärderar sitt engagemang i alliansen. Frågan är om det övertygar? Pentagon meddelade i veckan att man minskar närvaron i Europa med en brigad, runt 5000 soldater. Men Donald Trump har hotat med att många fler ska lämna.
Läs mer:
Karl Dalén: Marco Rubio har allt som Trump saknar
Expert om stoppade amerikanska soldater: ”Nato har blivit en zombie”
