Omedelbart efter den ryska invasionen av Ukraina kapade Bryssel banden till Kreml. Enstaka EU-ledare har sedan dess ringt den ryska presidenten Vladimir Putin på eget bevåg, men någon samlad diplomatisk framstöt har det inte varit tal om.
Fredssamtalen har i stället skötts av USA, utan att Europa har haft en plats vid bordet och utan att någon varaktig vapenvila kunnat nås.
Sedan Vita huset fått fullt upp med krigen i Mellanöstern tycks förhandlingarna ha gått i stå. Det har väckt en debatt om det är dags för EU att kliva fram.
Europeiska rådets ordförande António Costa sade nyligen att unionen förbereder sig för ”potentiella” samtal med Putin.
När EU:s utrikesministrar möts på Cypern nästa vecka ska förutsättningarna för sådana samtal diskuteras, bekräftar flera källor för DN. Eftersom mötet är informellt kan ministrarna tala friare om känsliga ämnen.
Men frågan är om EU kan enas om en gemensam linje – och vem som i så fall ska framföra den.
”Det finns fördelar med att ha en enda person som talar å de 27:s vägnar”, sade en talesperson för EU-kommissionen nyligen.
Här är namnen som pekas ut som möjliga kandidater:
Kaja Kallas
EU:s utrikeschef är känd som en sylvass Kremlkritiker, enligt vissa för vass. I Bryssel skämtas det om att hon äter ryssar till frukost. Estländskan har tidigare motsatt sig direkta samtal med Putin, med hänvisning till att ”ryssarna inte vill ha fred”. I en intervju med DN i februari sågade hon de pågående fredssamtalen.
Men häromveckan sade hon sig vara öppen för att utse ett sändebud – och lanserade sig själv som kandidat.
”Jag tror att jag skulle kunna se igenom de fällor som Ryssland presenterar”, sade hon till journalister i Bryssel.
Kreml har å sin sida sagt att de aldrig kommer att diskutera något med Kallas.
Angela Merkel
Tysklands tidigare förbundskansler har gått i pension, men nämns frekvent som en kandidat.
Under sina 16 år vid makten hade hon en ansträngd men i stort sett fungerande relation till Vladimir Putin. Merkel är uppväxt i DDR, där Putin tjänstgjorde som KGB-agent under 1980-talet. Hon talar flytande ryska och han flytande tyska.
Kritiker menar dock att Merkels alltför mjuka hållning mot Ryssland ligger henne i fatet. Hon deltog i förhandlingarna om Minsk II-avtalet, som inte lyckades sätta stopp för den ryska ockupationen av Krim. 2008 blockerade hon Ukrainas Natomedlemskap och gjorde heller inget för att stoppa utbyggnaden av gasledningen Nord Stream.
Angela Merkel har avfärdat tanken på att själv förhandla med Putin, då hon tror att han endast skulle ta sittande europeiska ledare på allvar.
Alexander Stubb
Finlands president har ett stort internationellt kontaktnät och representerar det EU-land med allra längst landsgräns mot Ryssland. Han talar flera språk, däribland en del ryska. Stubb sade nyligen att ”det är dags att börja prata med Ryssland”, men har inte svarat på om han vill se sig själv i det uppdraget.
Även Stubbs företrädare Sauli Niinistö har förts fram i förhandsspekulationerna. Niinistö kallades ibland för Putinviskaren efter sina många samtal med den ryske presidenten, före invasionen 2022.
Mario Draghi
Italiens tidigare premiärminister och före detta ECB-chefen åtnjuter ett stort förtroende i Bryssel.
Draghi går under smeknamnet Super Mario efter att han anses ha räddat euron från kollaps, under skuldkrisen 2012. Kan hans teknokratiska stil också få stopp på Rysslands krig?
Draghi har inte gett något besked om han är intresserad av ett sådant uppdrag.
Gerhard Schröder
Om Vladimir Putin själv får välja går uppdraget till vännen Gerhard Schröder. Som Tysklands förbundskansler (1998–2005) drev Schröder igenom bygget av gasledningen Nord Stream I, som under ett decennium försåg Tyskland med billig rysk gas.
Efter att Schröder avgick som förbundskansler blev han styrelseordförande för Nord Stream AG, till hälften ägt av ryska statliga Gazprom.
Han har sedan dess odlat en nära relation till Putin. Att Schröder skulle vara aktuell som fredsförhandlare har tillbakavisats bestämt från Bryssel.
Läs mer:
Kaja Kallas: Jag måste göra något rätt om ryssarna inte gillar det
”Ett förgiftat förslag” – starka reaktioner efter Putins Schröder-utspel
